Om skolfrånvaro - för dig som utförare

Barn och unga som inte är närvarande i skolan löper risk att inte klara skolans kunskapsmål. De löper även risk att drabbas av till exempel utanförskap, psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet i vuxenlivet. 

Blanketter för enskilda huvudmän alternativt annan kommunal huvudman. 

Det finns alltid en orsak till skolfrånvaro. Det kan vara en indikation på skolrelaterade svårigheter och/eller psykosociala problem, men kan även vara individ- eller familjerelaterade problem. Gruppen är heterogen och rymmer barn och ungdomar med exempelvis neuropsykiatriska symptom, social oro, psykisk ohälsa, elever som utsatts för eller upplever sig som mobbade och elever som inte får undervisning på rätt nivå. En del elever har svårt att uppnå kunskapsmålen medan andra elever inte tycker att de får tillräckliga utmaningar. 

Elever ska vara saknade av skolan, oavsett om de är borta av ett giltigt eller ett ogiltigt skäl. Det är därför av vikt att skolan både reagerar och agerar när en elev har ströfrånvaro eller när en elev är på skolan men inte på lektion. Likaså gäller om en elev ofta är sjukanmäld eller är borta längre än vad som kan förväntas vid sjukdom. Sök redan i ett tidigt skede efter orsak till elevens frånvaro. 

En central framgångsfaktor för att lyckas med skolnärvaroarbetet är att lyssna på och prata med eleven. Eleven kan bidra med viktiga pusselbitar i det främjande och förebyggande arbetet. Var observant på ”tidiga tecken” såsom skolk eller annan frånvaro och ta dessa på allvar. Att all personal i skolan är engagerade i skolnärvaroarbetet är viktigt, inte minst elevhälsan. Med utgångspunkt i orsakerna till skolfrånvaron kan eleven behöva stöd i olika former och omfattning. I en del fall räcker det med en åtgärd i skolan medan andra kan behöva omfattande insatser där till exempel socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) involveras. 

Tecken att vara uppmärksam på

Faktorer som främjar elevers närvaro

Relationen mellan hem och skola har ofta en avgörande roll. Likaså är skolans bemötande av elever med frånvaro och de elever som återvänder till skolan efter en period av frånvaro av stor betydelse. Rektor ansvarar för att skolan systematiskt och regelbundet arbetar för att främja skolnärvaro och förebygga frånvaro genom att bland annat identifiera framgångs- och riskfaktorer. Rektors ansvar för en frånvarande elev kvarstår alltid så länge eleven är inskriven i skolan även då huvudman och eventuellt andra myndigheter är inkopplade.

Här kan du läsa om vad som gäller om en skolpliktig elev hos en fristående skola eller i skola hos en annan offentlig huvudman har upprepad eller längre frånvaro.

Utredning om upprepad eller längre frånvaro

Alla skolor ska aktivt arbeta med att främja elevers närvaro och förebygga frånvaro. Om en elev har upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt (7 kap. 19 a § skollagen).

Frånvaro som hotar att leda till att eleven inte når kunskapskraven för utbildningen ska alltid utredas . Även om eleven bedöms klara kunskapskraven men riskerar att inte nå så långt som eleven annars hade nått utan upprepad eller längre frånvaro ska det utredas.

Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan.

Inte sällan leder uppgifterna som framkommer under utredningen till att andra bestämmelser i skollagen aktualiseras såsom skolans skyldighet att agera vid och mot kränkande behandlingar enligt 6 kap. 10 § skollagen. Likaså gäller att om förutsättningar för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § skollagen är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

Rektor ska anmäla till huvudmannen

När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen.

Huvudmannen ska anmäla till hemkommunen

När huvudmannen fått kännedom om att en utredning av en elevs upprepade eller längre frånvaro har inletts ska huvudmannen snarast lämna uppgifter om detta till elevens hemkommun. Vidare ska även huvudmannen lämna uppgifter till elevens hemkommun när en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen. (7 kap. 22 § skollagen).

Uppgift om att en utredning av en elevs upprepade eller längre frånvaro har inletts hos en annan huvudman ska lämnas till utbildningsförvaltningen senast fem arbetsdagar efter att huvudmannen har fått kännedom om att utredningen har inletts på skolan. Därefter ska huvudmannen så snart som möjligt och senast inom en månad inkomma med skolans utredning av en elevs upprepade eller långvariga frånvaro.

Skolans och huvudmannens fortsatta ansvar

Den skola där eleven är inskriven vid har ett ansvar att eleven får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Skolan ska kontinuerligt fortsätta med det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet för att eleven ska återgå till att delta i undervisningen så länge som eleven har sin skolplacering hos den fristående skolan eller skolan med annan offentlig huvudman.

Rutiner för uppföljning av upprepad eller längre frånvaro

Utbildningsförvaltningen i Sollentuna kommun följer upp elevens frånvaro med skolan ungefär var annan månad om inte uppgifter från skolan föranleder tätare kontakt. Uppföljningen består av klargörande frågor kring skolans arbete när det gäller att tillgodose elevens rätt till utbildning samt vårdnadshavares ansvarstagande kring fullgörandet av skolplikten.

Det är mycket angeläget att skolan besvarar de specifika frågor som ställs utifrån att hemkommunen i frågor som avser upprepad eller längre skolfrånvaro vid behov ska samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs (7 kap. 21 § skollagen).

Den regelbundna uppföljningen avslutas när eleven återigen deltar i den obligatoriska undervisningen alternativt då skolplikten upphör.

Vitesföreläggande

Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. För en elev i specialskolan, sameskolan eller förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola är det i stället huvudmannen för respektive skolform som får förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter.

Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite ( 7 kap. 23 § skollagen).

Om huvudmannen eller skolan lämnar uppgifter om att vårdnadshavarna brister i att se till att barnet fullgör sin skolplikt, och inte samverkar i åtgärder som syftar till att barnet ska fullgöra sin skolplikt, kan utbildningsförvaltningen inleda en utredning för att få en fullständig bild över de aktuella omständigheterna i elevärendet. Skolan behöver lämna en så detaljerad beskrivning som möjligt om hur vårdnadshavarna brister i sitt ansvar för barnet skolgång samt vilka åtgärder skolan själva redan har vidtagit för att få vårdnadshavarna att ta sitt ansvar.