Vi använder kakor, cookies, för att ge dig en förbättrad upplevelse, sammanställa statistik och för att viss nödvändig funktionalitet ska fungera på webbplatsen.
Nödvändiga för sidans funktionalitet och säkerhet, går därför inte att inaktivera.
Statistiska kakor samlar in och rapporterar information om hur våra besökare använder webbplatsen. Informationen som samlas in är anonymiserad och kan inte kopplas till dig som användare. Dessa kakor hjälper oss att förstå hur vi kan förbättra vår webbplats, bland annat genom att vi kan se vilka sidor som läses mest och hur besökare går mellan sidorna.
Upprepad eller längre frånvaro – för dig som utförare
Hitta på sidan
Här finns information för dig som driver en fristående skola eller annan skolverksamhet där elever från Sollentuna kommun går.
Du får veta när och hur du ska meddela kommunen om en skolpliktig elev har upprepad eller längre frånvaro. Här finns också stöd för arbetet med att främja närvaro och hantera frånvaro.
Utred frånvaro
Om en elev är borta ofta eller länge måste rektorn se till att orsakerna till frånvaron utreds. Det gäller vid både giltig och ogiltig frånvaro.
En utredning behöver inte göras om den är uppenbart onödig. Det kan till exempel vara när en elev har beviljad ledighet eller om rektorn redan känner till ett återkommande behov av vårdbesök.
Skolan ska utreda frånvaron tillsammans med:
eleven
vårdnadshavare
elevhälsa
Det är viktigt att eleven får möjlighet att beskriva sin egen syn på orsakerna till frånvaron. Eleven behöver också få ge förslag på vad som kan hjälpa eleven att komma tillbaka till skolan eller öka sin närvaro.
När skolan startar en utredning ska skolan snarast anmäla frånvaron till huvudmannen. Uppgift om frånvaron ska också lämnas till hemkommunen.
När skolan startar en utredning ska skolan snarast anmäla frånvaron till huvudmannen och lämna uppgift om frånvaron till kommunen.
Lämna uppgift om frånvaro till kommunen
Om en elev går i en fristående skola ska kommunen få information när skolan startar en utredning om frånvaro. Det gäller även elever som går i skola hos en annan offentlig huvudman, till exempel i en annan kommun.
När ni startat en utredning ska ni därför lämna uppgifter till Sollentuna kommun. Det gör ni genom att fylla i formuläret på länken nedan.
Skolan ansvarar alltid för att fortsätta arbeta för att eleven ska komma tillbaka till skolan. Det gäller även efter att uppgifterna har skickats till kommunen. Utbildningskontoret tar inte över ansvaret för att vända elevens frånvaro, men vidtar i en del elevärenden egna åtgärder. Det görs inom ramen för kommunens ansvar för skolpliktiga elever.
Om utbildningskontoret behöver mer information kan en handläggare begära komplettering. Då får uppgiftslämnaren ett e-postmeddelande via systemet DF RESPONS. Där kan skolan skicka uppgifter och handlingar på ett säkert sätt.
Ofta behöver utbildningskontoret få uppgifter om:
vad skolan gör för att vända frånvaron/höja närvaron
om skolan och vårdnadshavare samarbetar
om skolan har en pågående samverkan med andra instanser
om skolan ser ett behov av en samverkan med andra instanser som ännu inte har startat
Uppgifterna blir en del i kommunens arbete med att se till att alla skolpliktiga elever som är folkbokförda i Sollentuna kommun får sin rätt till utbildning tillgodosedd.
Kommunens ansvar vid skolplikt
Kommunen kan vid behov samordna insatser mellan olika aktörer kring eleven. Det kan till exempel handla om att hjälpa till att etablera kontakt mellan skolan och andra verksamheter.
Kommunen utreder och vidtar också åtgärder i de ärenden där vårdnadshavare inte uppfyller sitt ansvar för att eleven kommer till skolan.
Uppföljning från utbildningskontoret
Så länge eleven har frånvaro följer utbildningskontoret upp ärendet tillsammans med skolan. Vissa ärenden följs upp oftare.
Ärendet avslutas när:
eleven åter är närvarande i skolan och
skolan inte längre har någon oro för frånvaron.
Ärendet avslutas också om eleven flyttar till en annan kommun eller om skolplikten upphör.
Det finns alltid en eller flera orsaker till skolfrånvaro. Frånvaron kan vara kopplad till skolan, till elevens situation eller till familjen. Gruppen elever med frånvaro är därför mycket varierad. Orsaker kan till exempel vara:
social oro
fysisk eller psykisk ohälsa
neuropsykiatriska svårigheter
elever som utsatts för eller upplever sig utsatta för kränkande behandling
att undervisningen inte är anpassad till elevens behov
Elever ska vara saknade av skolan, oavsett om de är borta av ett giltigt eller ett ogiltigt skäl. Det är viktigt att skolan reagerar tidigt på frånvaro. Det gäller till exempel när en elev:
ofta är frånvarande kortare perioder
är i skolan men inte på lektion
är borta från lektioner i vissa ämnen
ofta sjukanmäls
är borta längre än vad som är rimligt vid sjukdom
Tidiga insatser är viktiga
Det är viktigt att skolan i ett tidigt skede söker efter orsaker till elevens frånvaro. Tidigt uppmärksammande på frånvaro har störst effekt på närvaro.
En viktig framgångsfaktor är att prata med eleven och lyssna på elevens upplevelse. Eleven kan bidra med viktig information om vad som ligger bakom frånvaron.
Skolan behöver vara uppmärksam på tidiga tecken som kan leda till mer omfattande frånvaro över tid.
Alla som arbetar i skolan har en roll i arbetet med att främja närvaro.
Stöd och samverkan
Vilket stöd eleven behöver beror på orsakerna till frånvaron. I vissa fall räcker det med åtgärder från skolans sida. I andra fall kan fler instanser behöva vara involverade för att vända en omfattande skolfrånvaro, till exempel:
socialtjänsten
olika aktörer från hälso- och sjukvården, t.ex. barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
Relationen mellan hem och skola har ofta stor betydelse, liksom skolans bemötande av elever som har varit frånvarande och ska återvända till undervisningen.
Ett tydligt och lättöverskådligt system för att registrera elevers frånvaro. Det bidrar till att skapa trygghet och struktur.
Snabb kontakt med vårdnadshavare vid frånvaro och med eleven vid sen ankomst gör att problem kan fångas upp direkt.
En elevhälsa som arbetar aktivt och har god psykosocial och specialpedagogisk kompetens stärker skolans möjligheter att agera tidigt.
Välfungerande rutiner och genomarbetad dokumentation gör det enklare att följa upp och sätta in rätt stöd.
Ett antimobbningsarbete som är förankrat i personalens värdegrund skapar en tryggare skolmiljö.
En tidig kartläggning av orsakerna bakom frånvaron ökar chansen att hitta rätt insatser.
Snabba och anpassade åtgärder gör att eleven kan fortsätta sitt skolarbete och känna sig delaktig.
Tillgång till samtalsstöd ger elever möjlighet att bearbeta svårigheter och få hjälp i tid.
Fördjupade pedagogiska kartläggningar som leder till individuella studieplaner och åtgärdsprogram där målen utgår från elevens behov skapar bättre förutsättningar för lärande.
Extra uppmärksamhet vid lärar- eller klassbyten kan underlätta för elever som upplever sådana förändringar som särskilt utmanande.
Varje elev bör ha en mentor eller lärare som hen kan vända sig till för en mer personlig kontakt.
Alla lärare har ett gemensamt ansvar för skolans elever och bidrar till helheten.
Vid klassindelning är det viktigt att tänka igenom gruppsammansättningen så att ingen elev riskerar att hamna utanför redan från start.
Personalens bemötande ska signalera ”jag ser dig” och ”du hör hemma här”.
Stödundervisning bör så långt det är möjligt ske i klassrummet för att stärka inkludering.
Rörelsepauser och tid för återhämtning hjälper elever att orka hela skoldagen.
Arbete med konflikthantering, kommunikation och problemlösning stärker elevernas sociala förmågor.
Stödmaterial som begreppskort, ritprat, seriesamtal, sociala manus och sociala berättelser kan hjälpa elever att förstå språk, regler och sociala situationer.
Skolan gör en individuell bedömning om när man behöver starta en utredning av frånvaron. Ytterst är det upp till rektorn att utifrån omständigheterna kring eleven avgöra hur många tillfällen som en elev kan vara frånvarande eller hur många dagar en elev kan vara frånvarande i sträck innan skolan startar en utredning.
Det är viktigt att skolan inte väntar för länge med att utreda frånvaron.
Utbildningskontoret startar sin handläggning när skolan skickat in resultatet av utredningen. Vilka åtgärder som vidtas beror på vilken information skolan lämnat frånvaron.
Utbildningskontoret går igenom informationen för att se:
vilka åtgärder skolan vidtar.
om det finns en samverkan mellan skola och vårdnadshavare för att vända frånvaron.
om det finns en pågående samverkan med andra instanser eller om skolan ser ett behov av en samverkan som inte kommit igång.
Utbildningskontoret skickar i de flesta fall ett skolpliktsbrev till vårdnadshavare. Brevet informerar om att utbildningskontoret fått information från skolan om utredningen av frånvaron. Brevet innehåller också information om skolplikt och vilka följder frånvaro från skolan kan innebära.
Brevet innehåller, vid behov, information om vårdnadshavares ansvar för att eleven kommer till skolan. Samt information om konsekvenser av att inte ta sitt ansvar.
Utbildningskontoret tar i vissa fall omedelbar kontakt med vårdnadshavare.
Om frånvaron enbart beror på vårdnadshavares agerande inleder utbildningskontoret en utredning inför ett eventuellt föreläggande. Ett föreläggande kan förenas med vite.
Ett föreläggande är ovanligt. Det ska vara tydligt att frånvaron beror på enbart vårdnadshavarens agerande och att skolan och huvudman uttömt alla möjligheter att få tillbaka eleven på frivillig väg.
Alla som arbetar inom skolan är skyldiga att anmäla om det finns misstanke om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Det gäller alltid.
Skolan bör ha som utgångspunkt att samverka med vårdnadshavare och så långt det är möjligt informera om en orosanmälan skrivs och varför.
I vissa situationer, till exempel vid oro för att en elev är utsatt för hot, våld, övergrepp eller vid misstanke om en hedersrelaterat våld eller förtryck bör skolan konsultera socialtjänsten innan man kontaktar vårdnadshavarna.