Förbered dig för en kris
Vid en kris är det viktigt att vara förberedd och veta hur du ska agera. Med rätt förberedelser kan du klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som har hänt.
Om en kris inträffar bör du själv ha en hemberedskap vilket innebär att kunna klara sig utan samhällets hjälp i minst en vecka.
Hemberedskap
Gör en plan för hur du kan ordna med vatten, mat, kommunikation och värme i bostaden under minst sju dagar. Du kan behöva anpassa efter just ditt hushålls behov och förutsättningar. Tänk även på husdjur, om det finns sådana i hemmet. Finns det något annat du eller dina närstående behöver en vanlig vecka?
När du är förberedd kan samhället fokusera på att hjälpa dem som har svårast att klara sig själva. Du som vanligtvis behöver stöd i vardagen har rätt att få den hjälpen även i en kris, men det kan se annorlunda ut, eller dröja.
Här nedan är en del tips på hur du kan förbereda dig inför en kris. Tipsen gäller framförallt vid avbrott i försörjningen av el, värme och vatten. Se till att samla alla viktiga saker på ett lättillgängligt ställe.
* Myndigheten för samhällsberedskap (MSB) har bytt namn till Myndigheten för civilt försvar, här förkortat MCF.
Grunder i hemberedskap (Information hos Myndigheten för civit försvar MCF)
Om krisen eller kriget kommer (broschyr hos MCF)
Mat
Vid till exempel elbrist eller ett längre strömavbrott kan det bli problem med leveranserna av varor till butikerna. Efter bara ett par dagar blir det tomt på hyllorna. Detsamma gäller om kylskåpet slutar fungera, maten blir snabbt dålig. Därför är det bra att ha torrvaror och konserver hemma, så att du klarar dig en vecka utan att behöva handla.
- Skaffa ett hemberedskapsförråd med mat som håller sig länge. Tänk på att maten ska kunna förvaras i rumstemperatur.
- Ta som vana att köpa hem en extra vara då och då när du handlar, för att bygga upp ett krisförråd hemma.
- Handla sånt du vet att du tycker om och skulle kunna äta vid en kris.
- Har du husdjur? Tänk på att de också behöver ett matförråd.
- Lär dig att använda stormkök för att kunna koka vatten och laga mat.
- Håll koll på datummärkningen i ditt matförråd och gör en översyn några gånger per år.
- En utegrill är också bra för matlagning vid strömavbrott. Om du bor i lägenhet kan du gå till en grillplats i en park eller på en innergård, om det finns någon sådan nära dig.
Vatten, toalett och hygien
Brist på vatten är mycket allvarligare än brist på mat. Därför är det viktigt att ha en plan för att kunna ordna vatten i alla lägen, till både dryck och matlagning. I Sverige använder vi cirka 140 liter vatten per person och dag. Räkna med att du behöver 3–5 liter vatten per dag i en kris. Då har du för att dricka, laga mat och tvätta dig. Förbered dig såhär:
- Ha plastflaskor med vatten i frysen, då det håller vattnet färskt längre och även kan användas som kylklampar.
- Kom ihåg att lagra vatten även för dina husdjur om du har några.
- Fyll dunkar med vatten och förvara märkt och svalt. Byt ut vattnet en gång i halvåret.
- Om det är stopp i leveransen av vatten på grund av strömavbrott eller annat, kan du inte spola. Det kan snabbt bli stopp i avloppet om du fortsätter att använda toaletten.
- Behöver du gå på toa när det inte kommer något vatten kan du knyta en kraftig soppåse i toalettstolen som du sedan knyter ihop. Kolla med din kommun vad som gäller för avfallshanteringen.
Kommunikation
Det är viktigt att veta vad som händer och hålla sig informerad under en pågående kris. Du behöver också kunna nå nära och kära. Här är några saker som hjälper dig att kommunicera – även vid störda förhållanden:
- En radio som inte går på el, utan som drivs av batterier, solceller eller med vev.
- Sveriges Radio har i uppdrag att sända även i kris. Lyssna på P4 Stockholm 103,3.
- Skaffa extra batterier och en powerbank som du håller laddad.
- Skriv ner viktiga nummer om din mobil skulle ladda ur.
- Bestäm en mötesplats med familj eller vänner, där ni kan ses om ni inte får tag i varandra.
- Se vilken trygghetspunkt i kommunen du har nära, där kan du få mer information i en krissituation.
Värme
Om strömmen bryts under kalla årstider kan det snabbt bli både kallt och mörkt inomhus. Här är några tips till hur du håller värmen om de vanliga värmekällorna slås ut:
- Köp hem stearinljus, värmeljus och tändstickor så har du både ljus och värme om det skulle bli ett långvarigt strömavbrott. Obs! Glöm inte säkerheten när du eldar!
- Täta golv, dörrar och fönster och välj ett rum att vara i.
- Ha extra filtar som en del av din hemberedskap, både hemma och i bilen.
- För att hålla värmen bättre kan du testa att bo på ett mindre utrymme i din bostad, gärna utan fönster för att slippa drag. Ett alternativ är annars att bygga en koja av ett bord och filtar.
- Tänk på att ett strömavbrott kan medföra risk för att vattnet fryser i rör och ledningar, vilket kan leda till vattenskador.
Betalningar och kontanter
Om ett betalningssätt drabbas av avbrott så kan det bli svårt att köpa till exempel mat, medicin och drivmedel. Därför är det viktigt att kunna betala på flera olika sätt. Ha alltid lite kontanter hemma, så du klarar det viktigaste vid en mindre eller större kris. Det gör att du kan köpa mat, mediciner och bussbiljett eller drivmedel även om kort, Swish eller banker ligger nere.
- Ha alltid lite pengar på dig – så att du kan ta dig hem eller köpa något att äta.
- Ha kontanter hemma, ifall banksystemen ligger nere en längre tid.
- Ha gärna kort och konton i olika banker och möjlighet att betala med Swish, om någon tjänst får tekniska problem.
Betalningar och kontanter i kris (MCF.se)
Så förbereder du dig för betalningskris (Riksbankens film på Youtube)
IT-säkerhet
I en kris är det viktigt att din digitala vardag fungerar så bra som möjligt. Genom några enkla steg kan du minska risken för att drabbas av nätfiske eller skadlig kod, vilket i sin tur kan leda till att bedragare kommer över värdefull information eller i värsta fall dina pengar.
- Använd olika lösenord för dina viktigaste digitala konton.
- Det är extra viktigt att ha ett starkt lösenord till din mejladress, då det oftast är dit du får mejl om återställning av lösenord för andra tjänster.
- Ta dina nuvarande lösenord och lägg till några siffror eller specialtecken, för att öka säkerheten.
IT-störningar och digital säkerhet (Krisinformation.se)
Liv, hälsa och medicin
Det finns flera saker du kan förbereda dig på redan nu, som skulle kunna rädda både ditt eget liv och andras vid en allvarlig händelse.
- Om du använder receptbelagd medicin är Socialstyrelsens rekommendation att du har hemma för en månad. Tänk på att använda de äldsta medicinerna först.
- Bli blodgivare om du kan.
- Gå en kurs i hjärt- och lungräddning.
- Se till att ha ett husapotek och första hjälpen-kit hemma.
- Lär dig hur man stoppar en allvarlig eller livshotande blödning.
Medicin för en månad hemma (MCF.se)
Mental styrka
Att även i tuffa tider göra något som man mår bra av bygger hela landets motståndskraft. Det är tillåtet att njuta av saker du tycker om, även om hela världen känns på ända.
- Se till att det finns något att skingra tankarna med i din hemberedskap. Det kan vara till exempel vara ett brädspel, en kortlek eller en bok.
- Gör sånt som du mår bra av, ensam eller tillsammans med andra. Var fysiskt aktiv på ett sätt som passar dig, kanske genom att utöva en sport eller att vistas ute i naturen.
- Har du ingen speciell hobby? Kolla om du kan hjälpa någon annan. Det som du kan, kan vara precis det någon annan behöver.
Stöd vid oro (Krisinformation.se)
Engagera dig tillsammans med andra
Visste du att 380 000 svenskar engagerar sig i någon typ av frivillig försvarsorganisation? Som en del av en förening eller frivillig försvarsorganisation kan du göra viktiga insatser.
- Gå med i en frivilligorganisation som gör skillnad i kris, till exempel Frivilliga resursgruppen (FRG), Röda Korset eller liknande.
- Vill du hellre engagera dig på egen hand kan du dra ihop ditt kompisgäng eller fotbollslag och prata om hur ni kan hjälpa varandra. Kanske kan ni ses och öva på att laga mat utan el och vatten?
- Lär känna dina grannar, då blir det lättare att samarbeta och hjälpa varandra.
Frivilliga Resursgruppen i Sollentuna (FRG)
Om du vill hjälpa till (MCF.se)
Skyddsrum
Skyddsrummen finns till för att Sverige ska kunna skydda och flytta människor i tättbebyggda områden. Har du inget skyddsrum i närheten kan du även ta skydd i en källare, en tunnel eller ett parkeringsgarage. Förbered dig så här:
- Ta reda på var ditt närmsta skyddsrum finns.
- Har du inget skyddsrum i närheten behöver du ta reda på vilka andra alternativ som finns.
- Skaffa en fysisk karta över området där du bor.
- Gör en plan och lär dig hitta till ditt skyddande utrymme utan att behöva använda GPS.
Totalförsvaret och civil beredskap
Vid höjd beredskap och fara för krig gäller totalförsvarsplikt. Det betyder att alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år kan kallas in. Det gäller både svenska medborgare och personer från andra länder som har sin fasta bostad i Sverige. Totalförsvarsplikten kan innebära militär värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Kommunen har en viktig roll i att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner.