Grönytefaktor på kvartersmark

Grönytefaktor är ett mått på hur mycket grönska det finns på en given yta. Kommunen använder måttet för att främja grönskan när nya gårdar och utemiljöer planeras och byggs.

Syftet med grönytefaktor

Syftet med grönytefaktorn är att bevara eller nyskapa grönska på gårdar. Det bidrar till biologisk mångfald, ekosystemtjänster samt sociala och kulturella värden.

Bakgrund och tillämpning

I policy för hållbart byggande, som antogs av kommunfullmäktige 2023, framgår det att en grönytefaktor (GYF) ska tillämpas. Anvisningarna för grönytefaktor används i dag i hela kommunen, i projekt där kommunen har rådighet och/eller ska sälja mark.

Anvisningarna får gärna användas även av privata fastighetsägare i kommunen. GYF är ett komplement till bestämmelser, lagar och avtal – inte en ersättning för dem.

Grönytefaktorns två delar

Grönytefaktorn består av två delar som båda är viktiga:

Ekoeffektiv yta

De gröna strukturerna på tomten relateras till hela tomtens yta. Här räknas bland annat markyta, takyta och väggar. Vissa element, till exempel träd, räknas också om till en yta.

Balansering av ekosystemtjänster

Denna del används för att få in många funktioner och för att säkerställa att grönytefaktorns samtliga syften kan uppnås. Varje grön struktur kopplas till den eller de ekosystemtjänster som den bidrar med.

Ett träd kan till exempel bidra med skugga på varma dagar, hjälpa till att hantera vatten vid regn, vara vackert att titta på för de boende samt fungera som boplats eller ge föda åt insekter, fåglar och andra smådjur.

Ta del av anvisningarna

Du kan ta del av anvisningarna och beräkningsmallen för grönytefaktor genom kontaktcenter.