Oro för barn

Oro för ett barn kan se ut på olika sätt. Om du misstänker att ett barn far illa är du som arbetar inom verksamheter som kommer i kontakt med barn skyldig att göra en anmälan till socialtjänsten.

Om oron inte handlar om en misstanke om att barnet far illa och du bedömt att en anmälan till socialtjänsten inte är nödvändig, behöver ni inom verksamheten fundera över vad kring barnet som väckt dina frågor. Beroende på vilken typ av oro det handlar om kan du kontakta olika verksamheter inom kommunen eller regionen.

Anmälan om oro till socialtjänsten

För att underlätta för alla er som i era jobb möter barn och unga har socialkontoret tagit fram en film om att göra en anmälan om oro till socialtjänsten. I filmen besvaras några av de vanligaste frågorna när om att göra en anmälan. Till filmen har förslag på fördjupningsfrågor tagits fram som ni kan fundera över enskilt eller i ert arbetslag. Filmen kan användas på t.ex. ett APT eller utbildningstillfälle i er verksamhet men också när du funderar över om en anmälan behöver göras.

Frågor att diskutera kring

Konsultation/rådgivning

Ibland kan du som arbetar med barn och unga behöva rådgöra med en annan verksamhet om barnet i fråga. Här kommer några exempel på vart du kan vända dig:

• Vägledning för pedagoger är ett material som du som arbetar in­om för­sko­la el­ler med pedagogisk omsorg ta hjälp av när du har frå­gor el­ler fun­de­ring­ar kring ett barns psy­ko­so­ci­a­la häl­sa. Väg­led­ningen har tagits fram inom ramen för SAGA, Sollentuna kommuns samverkan med Region Stockholm för tidig upptäckt och stöd. 

• Sollentuna föräldrastöd erbjuder stöd till föräldrar och konsultation till pedagoger på förskolor och skolor om barn 1-18 år. Pedagoger kan tipsa föräldrar om att vända sig till föräldrastödet när de är i behov av stöd i sin föräldraroll. Pedagoger kan också själva vända sig till enheten för konsultation vid frågor som rör barn och föräldrar. 
• Specialpedagoger på utbildningskontoret handleder och ger konsultation till förskola och pedagogisk omsorg. Frågeställningarna kan bland annat handla om hur miljön kan bli tillgänglig för barn som oroar, utmanar eller behöver språkligt stöd.
• SAGA -konsultation. SAGA står för SAmarbete och Gemensamt Ansvar och syftet är att tidigt upptäcka barn som riskerar psykosocial ohälsa och är i behov av stöd. Om du arbetar på en förskola eller inom pedagogisk omsorg kan du boka en konsultationstid. Då får du hjälp att sortera, synliggöra barnets behov och tydliggöra vem som kan göra vad. Representanter från barnhälsovården (BVC), barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), utbildningskontoret (specialpedagoger) och socialkontoret (föräldrastöd) finns på plats samtidigt och reflekterar kring den frågeställning som ni har formulerat. Konsultationstiderna släpps för bokning 2-3 veckor innan tillfället via det veckobrev som utbildningskontoret skickar till förskolor och pedagogisk omsorg. 
• Barnhälsovården (BVC) kan du som arbetar på förskola eller inom pedagogisk omsorg kontakta för att rådgöra kring barn i åldrarna 0-6 år. Du kan rådgöra anonymt, dvs. utan att nämna barnets namn. Du kan också rådgöra kring ett specifikt barn om du har samtycke från vårdnadshavarna att göra det.
• Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) kan du som arbetar med barn och unga vända dig till vid frågor som t.ex. gäller barnets språkutveckling, samspel, utbrott, beteendestörningar, problem med mat och sömn, anknytningsproblem och misstanke om neuropsykiatrisk diagnos.
• Socialtjänsten. Misstänker du att ett barn far illa är du som arbetar på en myndighet (t.ex. förskola, skola eller pedagogisk omsorg) skyldig göra en anmälan till socialtjänsten. Du kan alltid ringa och rådgöra med en socialsekreterare om du är osäker. 

Anmäla oro till socialtjänsten

Om du misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa ska du som arbetar på en myndighet (t.ex. förskola, skola eller pedagogisk omsorg) genast anmäla din oro till socialtjänsten. An­mä­lan görs till so­ci­al­tjäns­ten i den kom­mun där bar­net bor. Du ska in­te vän­ta på be­vis ut­an an­mä­la re­dan då det finns en misstanke om att ett barn far il­la. En så­dan miss­tan­ke kan gäl­la allt från van­vård och vux­nas oför­måga till fy­sisk miss­han­del, el­ler sex­u­el­la över­grepp.

Den som har an­mäl­nings­skyl­dig­het kan in­te va­ra ano­nym. Däremot kan du alltid rådgöra med socialtjänsten först, innan du gör en anmälan.

Kontaktuppgifter till socialtjänsten för barn och ungdom på Sollentuna kommuns webbplats

Att anmäla oro för barn som misstänks fara illa är viktigt och kan hjälpa barn att få stöd och skydd när de behöver det.

Att göra en anmälan

En anmälan till socialtjänsten kan göras antingen genom att du ringer till socialtjänsten eller genom att du skickar din anmälan till socialkontoret. Social­sty­rel­sen re­kom­men­de­rar att den som är an­mäl­nings­skyl­dig gör an­mä­lan skrift­ligt, så­vi­da in­te si­tu­a­tio­nen är akut. En an­mä­lan per te­le­fon bör se­na­re kompletteras med en skrift­lig anmälan. 

Om att göra en anmälan på Sollentuna kommuns webbplats och blankett för anmälan

Information till barn och vårdnadshavare om anmälan

Oftast är det bra att informera vårdnadshavare om att du behöver göra en anmälan till socialtjänsten gällande deras barn. Det kan underlätta i ditt framtida samarbete med familjen. Det finns dock undantag. Om det finns misstankar om att barnet är utsatt för våld eller övergrepp bör du inte informera vårdnadshavaren först. Kontakta då istället socialkontoret direkt.

Beroende på barnets ålder och mognad kan det också vara aktuellt att informera barnet om att anmälan ska göras.

Film om anmälningsskyldighet

Film på Socialstyrelsens webbplats som vänder sig till dig som är anmälningsskyldig

Efter en anmälan 

An­mäl­ning­ar om barn som miss­tänks fa­ra il­la tas emot av so­ci­al­sek­re­te­ra­re på socialkontoret. När so­ci­al­tjäns­ten ta­git emot en an­mä­lan be­kräf­tas det, of­tast ge­nom att en so­ci­al­sek­re­te­ra­re kon­tak­tar dig på te­le­fon. Ibland behöver socialsekreteraren ställa kompletterande frågor.

Skyddsbedömning

För alla anmälningar som inkommer till socialkontoret ska en skyddsbedömning göras. Det betyder att socialtjänsten behöver ta ställning till om oron i anmälan är så allvarlig och akut att det finns behov av akuta skyddsåtgärder samma dag. Skyddsbedömningen görs skriftligt, samma dag som anmälan kommit till socialkontoret eller senast dagen efter om den kommer fram sent på dagen. Beroende på innehållet i anmälan tar so­ci­al­sek­re­te­ra­ren ställ­ning till vad näs­ta steg blir.

Förhandsbedömning

Utöver skyddsbedömningen gör socialtjänsten en förhandsbedömning. Det innebär att socialsekreteraren bedömer om oron är av sådan grad att en utredning behöver inledas eller inte. Ibland finns det redan en pågående utredning och ibland räcker det med de samtal som socialsekreteraren har under förhandsbedömningen. Under en förhandsbedömning får socialsekreteraren endast ställa frågor till/ha kontakt med barnet, vårdnadshavare och den som gjort anmälan. Socialsekreteraren får också undersöka om socialtjänsten i den egna kommunen har någon tidigare kännedom om familjen.

Anmälningsmöte

Ett van­ligt för­fa­ran­de är att ett mö­te ord­nas med so­ci­al­sek­re­te­ra­re, den som an­mält oro och bar­nets vård­nads­ha­va­re. Gäl­ler an­mä­lan en ung­dom är of­ta hen med på det­ta mö­te. I mö­tet stäl­ler so­ci­al­sek­re­te­ra­ren frå­gor kring den oro som finns, men även om det som fun­ge­rar väl. Vård­nads­ha­var­na har möj­lig­het att stäl­la frå­gor till an­mä­la­ren och till so­ci­al­sek­re­te­ra­ren. Om an­mä­lan rör miss­tänkt våld mot barn pra­tar so­ci­al­sek­re­te­ra­ren se­pa­rat med för­äld­rar och barn.

Ef­ter det­ta mö­te tar so­ci­al­sek­re­te­ra­ren ställ­ning till om en ut­red­ning en­ligt Socialtjänsten ska in­le­das el­ler in­te. I vis­sa fall kan kom­plet­te­ran­de sam­tal ge­nom­fö­ras in­nan be­slu­tet fat­tas. Skäl till att inte in­le­da ut­red­ning kan va­ra att vård­nads­ha­va­re in­te sam­tyc­ker till det och att in­ne­hål­let i an­mä­lan in­te be­döms till­räck­ligt all­var­ligt för att en ut­red­ning ska in­le­das oav­sett sam­tyc­ke.

Återkoppling på anmälan

Bar­nets vård­nads­ha­va­re in­for­me­ras om be­slu­tet om ut­red­ning ska in­le­das el­ler in­te. Barnet informeras beroende på ålder och mognad. Socialsekreteraren kontaktar också den som gjort anmälan och meddelar beslutet. Observera att detta endast gäller om den som gjort anmälan omfattas av anmälningsskyldigheten. Om du gjort en anmälan, omfattas av anmälningsskyldigheten och inte har hört något om vad som hänt med din anmälan, kan du kontakta socialsekreteraren och be om återkoppling.

Utredning

När en ut­red­ning in­leds över­läm­nas den­na till en so­ci­al­sek­re­te­ra­re i någon av utredningsgrupperna. En planering görs kring vilka som ska kontaktas under utredningstiden och vad som behöver göras. Ofta ingår samtal med barn, vårdnadshavare, föräldrar som inte är vårdnadshavare, skol- el­ler för­sko­le­per­so­nal och anhöriga.

I en del ut­red­ning­ar häm­tas jour­na­ler el­ler ut­lå­tan­den in från bar­na­vårds­cen­tralen, Barn- och ungdomspsykiatrin, an­nan sjuk­vård el­ler be­ro­en­de­vård. Kon­tak­ter med per­so­ner i det pri­va­ta nät­ver­ket kan ock­så tas. En ut­red­ning ska in­te gö­ras mer om­fat­tan­de än mo­ti­ve­rat, men kan ibland in­ne­hål­la en mängd re­fe­ren­ser, sam­tal och ob­ser­va­tio­ner. Den ska sam­man­stäl­las, skri­vas och del­ges vård­nads­ha­va­re och barnet/den unge in­om fy­ra må­na­der.

Ut­red­ning­en kan avslutas med för­slag till nå­gon typ av in­sats, till ex­em­pel fa­mil­jebehandling el­ler kon­takt­per­son. I de fall vård­nads­ha­va­re el­ler en ung­dom över 15 år in­te vill ta emot in­sat­sen av­slu­tas ut­red­ning­en ut­an in­sats om det inte föreligger skäl för vård utan samtycke (LVU - Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga).

Insats från socialtjänsten

Om utredningen visar att barnet/ den unga behöver någon form av stöd från socialtjänsten så beviljas en insats. Exempel på insatser kan vara familjebehandling, kontaktperson, kontaktfamilj och ungdomsbehandlare. Insatser kan också vara att barnet placeras i ett jourhem, familjehem eller HVB-hem (Vård utanför det egna hemmet). Det händer också att barn/unga placeras tillsammans med sin förälder på ett utredningshem. 

Hur lång tid en insats pågår varierar från några veckor till flera år. Insatsen följs upp av socialtjänsten.

Vård utan samtycke

Om ut­red­ning­en vi­sar att bar­nets häl­sa el­ler ut­veck­ling ris­ke­rar att all­var­ligt ska­das om ing­en vård ges, och det­ta in­te kan ske fri­vil­ligt, an­sö­ker so­ci­al­nämn­den hos för­valt­nings­rät­ten om vård en­ligt LVU.

Sekretess

So­ci­al­tjäns­tens verk­sam­het om­fat­tas av sträng sek­re­tess. Det­ta in­ne­bär att en so­ci­al­sek­re­te­ra­re som in­te har sam­tyc­ke från vård­nads­ha­va­re, el­ler en ung­dom över 15 år, ba­ra kan be­rät­ta så­dant för ex­em­pel­vis sko­lan som är nöd­vän­digt för att so­ci­al­tjäns­ten ska kun­na full­föl­ja sitt uppdrag. Om det finns ett sam­tyc­ke kan sekretessen brytas. Det finns även vissa andra undantag, till exempel om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men (25 kap. 1 § OSL).