Självmordstankar

Vem som helst kan få problem eller hamna i situationer som känns omöjliga att ta sig ur. Då kan döden framstå som en möjlig väg bort från lidandet. Det kan exempelvis handla om besvikelse över att inte leva upp till egna eller andras förväntningar, svåra förluster eller ett misslyckande.

Det går inte alltid att förklara varför man får självmordstankar, men de utlöses nästan alltid av ett svårt psykiskt lidande. När man mår psykiskt dåligt kan förmågan att hitta lösningar på problem bli tillfälligt nedsatt och då kan självmord framstå som en utväg. Till den som har självmordstankar är det viktigaste budskapet att söka hjälp eller prata med någon hen har förtroende för. Självmordstankar är vanligt, och ingenting att skämmas över.

Om du misstänker att någon i din närhet har tankar eller planer på att ta sitt liv är det viktigt att du gör något direkt. Våga fråga hur personen mår och ge dig tid att lyssna. Det är inte farligt att prata om självmord och det ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv. Tvärtom kan ett sådant samtal förebygga självmord. Du kan också hjälpa personen att söka mer stöd på annat håll.

Tecken och symptom

Tips från suicide zero: Var uppmärksam på om du uppfattar att den unge inte längre är sig lik – och fråga hur barnet/ungdomen mår. Tecken att vara vaksam på hos en person/ungdom:

Är sig inte lik, t.ex. att en tidigare glad och aktiv ungdom är passiv, uttrycker att hen är trött och inte orkar
Skolfrånvaro/slutar delta i skolan
Skolprestation eller betyg försämras
Umgänge med andra som inte mår psykiskt bra
Negativ uppmärksamhet på det egna utseendet
Personen är mer irriterad eller argsint, känslomässigt labil, ledsen och tillbakadragen
Talar om hopplöshetskänslor och om att vara hjälplös eller värdelös.
Sluta bry sig om sitt utseende.
Uttrycker dödstankar – exempelvis genom teckningar, berättelser och sånger – ta avsked av folk i sin omgivning och/eller ge bort ägodelar.
En del ägnar sig åt riskfyllt och självdestruktivt beteende.

Ibland kan en självmordsnära person plötsligt upplevas som ovanligt lugn av sin omgivning. Var uppmärksam på detta då det kan vara det tecken vi får på ett beslut att fullfölja en självmordsplan.

Tecken att vara observant på hos barn och yngre tonåringar:

Gråter ofta
Talar om huvudvärk, magont eller bröstsmärtor, det vill säga att den begynnande depressionen visar sig i kroppssmärtor.
Ängsliga, allmänt oroliga och visa separationsrädsla som kan uttryckas i skolvägran.
Mer trotsiga, omdömeslösa, samvetslösa och svårstyrda.
Rädslan och känsla av maktlöshet som kan slå över i aggressivitet mot omgivningen. Att vilja avreagera sig eller ge igen på andra är vanligt och ibland kan det till och med yttra sig i att till exempel börja plåga djur.

Stöd och hjälp vid självmordstankar

Barnavårdcentral

Barnhälsovården arbetar med att upptäcka och förebygga fysisk, psykisk och social ohälsa hos barn i förskoleåldern samt att stödja föräldrar i föräldraskapet. Verksamheten utgår från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Barnhälsovården ska också uppmärksamma och påtala risker i barnets närmiljö samt hjälpa till att tidigt upptäcka och hjälpa barn som riskerar att fara illa.

Kontaktuppgifter

Sollentuna familjecentral

Edsbergs familjecentral

Rotebro familjecentral
BUP

Vid allvarligare psykisk ohälsa såsom depression, mycket ångest eller självskadebeteende kan du vända dig till BUP (barn och ungdomspsykiatri).

Kontakt: BUP ”En väg in” 08-123 524 50.

Om barnet redan har kontakt med Sollentuna BUP: 08-123 522 50

För akut vård på kvällar och helger så kan du ringa BUP Akutenhet 08-123 669 00.

Mer om BUP

Vid lättare psykisk ohälsa har vårdcentralerna ansvar för barn mellan 6-18 år. Om du misstänker att du barn har autism, ADHD eller liknande vänder du dig i första hand till elevhälsan eller BVC för barn under 6 år. Vid misstanke om ADHD kan du även vända dig till Barncentrum Sollentuna BUMM.

BUP Sollentuna rapporterar till SKL:s Väntetidsdatabas. Med hjälp av Väntetidsdatabasen kan du se hur tillgängligheten till mottagningen ser ut.
Elevhälsan på skolan

Elevhälsan arbetar för att skolelever från förskoleklass till gymnasiet ska må bra både fysiskt och psykiskt. Uppdraget utgår från tanken att elever som mår bra har både lättare att tillgodogöra sig undervisningen och uppsatta mål i skolan och att må bra senare i livet. På varje skola finns ett elevhälsoteam som består av rektor, skolsköterska, specialpedagog och kurator och vid behov även skolläkare, psykolog och studievägledare.

Elevhälsoteamet har regelbundna möten då man tar upp aktuella behov och problem. Teamet kan ge någon av sina medlemmar i uppdrag att arbeta vidare med ett specifikt problem eller frågeställning, till exempel någon elev som behöver extra stöd i någon form. Kuratorer och skolsköterskor har vid behov enskilda samtal med elever. Samtalen kan röra till exempel oro, nedstämdhet, ensamhet, konflikter, självmordstankar, dataspelsberoende, problem med ätande eller självskadebeteende.

Kontaktuppgifter

Ta kontakt med elevhälsan på ditt barn skola för mer information och hjälp.
BRIS
Till Bris (barnens rätt i samhället) kan den som är under 18 år vända sig för att få stöd och prata med en kurator. Även vuxna kan kontakta Bris vid frågor och funderingar som rör barn och unga. För barn som vill träffa en kurator finns möjligheten att få stöd på en Brismottagning.

Bris webbsida

Stödlinjen för barn: 116 111.

Det går också att chatta med bris

Stödlinje för vuxna

Om Brismottagningar på Bris webbplats

Tillsammans med barnet hittar Bris ett sätt att förändra det jobbiga och må bättre Bris erbjuder bland annat:

Individuella samtal med barnet.

Familjesamtal och föräldrastöd.

Stöd och vägledning i kontakten med andra stödinstanser, så som socialtjänsten, skolan eller sjukvården.

Gruppstöd för barn i särskilt utsatta situationer.

Bris träffar exempelvis:

Barn som bor i familjehem.

Barn som upplevt eller lever med våld.

Barn varit med om krig eller flykt.

Barn som har en förälder som tagit sitt liv.

Barn som har en förälder som missbrukar och/eller mår psykiskt dåligt.

Barn som fått stöd på annat håll, men som inte funkat bra.
Vårdcentral

Vårdcentralerna har i uppdrag att erbjuda vård för såväl fysisk som psykisk ohälsa för barn och unga mellan 6-18 år. vid Besvären ska vara av lättare eller medelsvår karaktär. Exempelvis kan det handla om mild till måttlig ångest och depression eller sömnproblem. I Sollentuna är det till Attunda, Rotebro eller Edsbergs vårdcentraler du kan vända dig.

Vården ska omfatta psykiatrisk bedömning, psykologisk behandling, stödinsatser, samverkan, koordinering, uppföljning och konsultationer. Vårdcentralerna har även ansvar för att samverka med elevhälsa, BUP och socialtjänst för att inget barn ska riskera att stå utan hjälp.

För barn som är yngre än 6 år kan du vända dig till BVC och/eller BUP.

Kontakta vårdcentralerna via 1177

BUP behandlar svårare psykisk ohälsa. För lättare eller medelsvår psykisk ohälsa kan du vända dig till en vårdcentral för behandling inom första linjens psykiatri. Du som är ung kan även vända dig till elevhälsan på skolan och ungdomsmottagningen för råd och stödsamtal hos en kurator, som vid behov kan hänvisa dig vidare. För barn under 6 år kan du vända dig till BVC eller Rädda barnens Malinamottagningar för barn 0-5 år.

För personer över 18 år

Om personen är över 18 år kontakta vårdcentralen för vård och vid behov hjälp med att komma till en specialistmottagning.

Om personen mår mycket dåligt och inte vill ta emot hjälp kan det bli aktuellt med tvångsvård. Ring polisen på 114 14 dygnet runt, eller 112 om det är akut.