Oro för barn
För dig som möter barn och föräldrar i ditt arbete finns ofta möjligheten att upptäcka när barn behöver hjälp och stöd. Ibland kan du eller kollegorna själva hjälpa barnet eller lotsa vidare. Här på SAGA-hemsidan under fliken ”svårigheter” kan du läsa mer om vilken hjälp som finns beroende av vad oron och problemen handlar om.
Om du misstänker att ett barn far illa är du som arbetar inom verksamheter som kommer i kontakt med barn skyldig att göra en anmälan till socialtjänsten. Det kan handla om att ett barn berättar att det blir utsatt för våld hemma eller att du ser att ett barn behöver hjälp och stöd men att vårdnadshavarna inte söker det. Oftast är det bra att först prata med barnet och vårdnadshavarna. Ibland, som när det handlar om att barnet kan vara utsatt för våld, behöver du kontakta socialtjänsten först så att ni tillsammans kan komma fram till vad som blir bäst för barnet med tanke på barnets säkerhet.
Film med information om anmälan till socialtjänsten
För att underlätta för alla er som i era jobb möter barn och unga har socialkontoret tagit fram en film om att göra en anmälan om oro till socialtjänsten. I filmen besvaras några av de vanligaste frågorna när om att göra en anmälan. Till filmen har förslag på fördjupningsfrågor tagits fram som ni kan fundera över enskilt eller i ert arbetslag. Filmen kan användas på t.ex. ett APT eller utbildningstillfälle i er verksamhet men också när du funderar över om en anmälan behöver göras.
Frågor att diskutera kring i arbetslaget
- Vilka erfarenheter har jag av att göra en anmälan om oro till socialtjänsten?
- Vem ansvarar för att en anmälan görs? Har vi rutiner i vår verksamhet för att göra en anmälan om oro för ett barn till socialtjänsten och hur ser de ut?
- Hur kan jag veta om jag ska vara oroliga för ett barn eller inte? Vilka signaler behöver jag vara uppmärksam på? Vad kan jag göra om jag är osäker på om en anmälan ska göras eller inte?
- Hur gör vi om vi inte är överens i verksamheten om en anmälan ska göras eller inte?
- Vilken återkoppling önskar jag få från socialtjänsten efter att anmälan har gjorts? Vad kan jag göra om jag inte har fått någon återkoppling och undrar hur det går för barnet/ungdomen?
- Hur ser min kunskap ut om vilket stöd som finns att få för barn och unga i Sollentuna kommun? Hur kan jag vid behov få större kunskap om vilket stöd som finns för barn och unga och deras föräldrar i Sollentuna?
- Vad tycker jag är viktigt att tänka på när det gäller att göra en anmälan om oro till socialtjänsten?
Anmälan om oro
I socialtjänstlagen står det att alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialtjänsten. Anmälan görs till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Om du är osäker på om du ska göra en anmälan eller inte kan du ringa och fråga socialtjänsten om råd. Om du inte uppger ditt namn kan du vara anonym.
Den som arbetar med barn på t.ex. en skola har skyldiga att göra en anmälan om de misstänker att ett barn far illa. Privatpersoner, t.ex. grannar eller vänner till barnet, har inte en skyldighet men bör göra en anmälan ändå.
Kontaktuppgifter till socialtjänsten
Det går att göra en anmälan till socialtjänsten på olika sätt:
- Ringa (behöver oftast kompletteras med en skriftlig anmälan)
- Posta
- Webbformulär
Kontaktuppgifter hittar du här: Orosanmälan för barn och unga
Vad händer efter att en anmälan har gjorts?
När socialtjänsten tar emot en anmälan om ett barn som misstänks fara illa görs en första bedömning av om oron i anmälan är så allvarlig och akut att barnet behöver stöd eller skydd genast. Det kallas att göra en skyddsbedömning. Efter det tar socialtjänsten ställning till om en utredning behöver inledas. För att kunna avgöra om barnet behöver skydd eller stöd akut, och om barnets situation behöver utredas vidare, tar socialtjänsten ofta kontakt med barnet och vårdnadshavarna. Ofta pratar socialtjänsten även med den som har gjort anmälan.
Om det till exempel är en skola eller förskola som anmält oro för ett barn, är det vanligt med ett gemensamt möte (ett så kallat anmälningsmöte) med dem och barnets vårdnadshavare. Ofta är också barnet med på möte.
Hur går en utredning till?
När en utredning inletts görs socialtjänsten en planering kring vad socialtjänsten behöver ta reda på och vilka som behöver kontaktas. I en utredning ingår oftast samtal/kontakt med:
- Barnet och barnets syskon
- Vårdnadshavarna och föräldrar som inte är vårdnadshavare
- Skol- eller förskolepersonal
- Andra viktiga vuxna.
I en del utredningar tar socialtjänsten också kontakt med t.ex:
- Barnavårdscentralen
- Barn- och ungdomspsykiatrin
- Sjukvården
- Vårdkontakter som vårdnadshavarna har
Socialtjänsten skriver journalanteckningar om samtalen och kontakterna. Utredningen ska vara klar inom fyra månader. När den är färdig skrivs ett utredningsdokument.
Socialtjänsten har sekretess. Det betyder att det endast är vårdnadshavarna och barnet i fråga som får veta vad som skrivs och vad socialtjänsten kommer fram till. Om barnet och vårdnadshavarna tycker att det går bra, kan socialtjänsten också berätta vad de kommit fram till i utredningen för till exempel skolan/förskolan.
Vad leder utredningen till?
Socialtjänsten gör utredningen för att ta reda på om barnet och familjen behöver stöd eller hjälp. Om det är stöd som socialtjänsten kan ge kallas det för en insats. Exempel på vanliga insatser är familjebehandling, ungdomsbehandlare och kontaktperson.
Ibland är situationen så allvarlig för barnet att det inte kan bo kvar med sina vårdnadshavare. Då kallas det att barnet placeras. Ibland är barnet, vårdnadshavarna och socialtjänsten överens om att barnet behöver bo någon annanstans. När de inte är överens och situationen för barnet är allvarlig, kan socialtjänsten ansöka om att barnet ska placeras ändå. Det kallas att barnet omhändertas.
Barn som behöver omhändertas
Om socialtjänsten kommer fram till att barnets hälsa eller utveckling riskerar att allvarligt skadas hemma hos sina vårdnadshavare kan barnet ibland behöva bo någon annanstans. Om vårdnadshavarna och barnet inte är överens med socialtjänsten om det kan socialtjänsten ansöka om att barnet ska omhändertas. Socialtjänsten skriver ett förslag till beslut som skickas till Förvaltningsrätten för bedömning som fattar beslut. Beslutet kan överklagas till Kammarrätten.
Mer information
Om du vill läsa mer om hur socialtjänsten fungerar och om anmälningsskyldigheten kan du gå in på Socialstyrelsens hemsida: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-som-far-illa/
Konsultation, rådgivning och arbetsmaterial
Ibland kan du som arbetar med barn och unga behöva rådgöra med en annan verksamhet än socialtjänsten om barnet i fråga. Här kommer några exempel på vart du kan vända dig:
Sollentuna föräldrastöd
Sollentuna föräldrastöd erbjuder både stöd till föräldrar och till pedagoger och lärare på förskolor och skolor om barn 1-18 år. Läs mer om Sollentuna föräldrastöd under fliken ”verksamheter” här på SAGA-hemsidan.
Specialpedagoger på utbildningskontoret
Specialpedagoger på utbildningskontoret handleder och ger konsultation till förskolor och skolor. Frågeställningarna kan bland annat handla om hur miljön kan bli tillgänglig för barn som oroar, utmanar eller behöver språkligt stöd. Mer information finns under fliken ”verksamheter” här på SAGA-hemsidan.
SAGA-teamen
SAGA är en samverkan mellan Sollentuna kommun och Region Stockholm för barn i förskoleåldern. Om du arbetar på en förskola eller inom pedagogisk omsorg kan du boka en konsultationstid med SAGA-teamet och få råd och stöd gällande ett barn. I SAGA-teamet ingår barnhälsovården (BVC), barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Malinamottagningen, utbildningskontoret (specialpedagoger) och socialkontoret (Socialtjänsten barn och unga och Sollentuna föräldrastöd). Läs mer om SAGA-teamen här: SAGA-teamen – för barn inom förskola och pedagogisk omsorg.
Vägledning för pedagoger
Vägledning för pedagoger är ett material som du som arbetar inom förskola eller med pedagogisk omsorg ta hjälp av när du har frågor eller funderingar kring ett barns psykosociala hälsa. Vägledningen har tagits fram inom ramen för SAGA. Vägledningen och mer information finns här: SAGA-teamen – för barn inom förskola och pedagogisk omsorg.
Barnhälsovården (BVC)
Barnhälsovården (BVC) kan du som arbetar på förskola eller inom pedagogisk omsorg kontakta för att rådgöra kring barn i åldrarna 0-6 år. Du kan rådgöra anonymt, dvs. utan att nämna barnets namn. Du kan också rådgöra kring ett specifikt barn om du har samtycke från vårdnadshavarna att göra det. Mer information finns under fliken ”verksamheter” här på SAGA-hemsidan.
Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) kan du som arbetar med barn och unga vända dig till vid frågor som t.ex. gäller barnets språkutveckling, samspel, utbrott, beteendestörningar, problem med mat och sömn, anknytningsproblem och misstanke om neuropsykiatrisk diagnos. Mer information finns under fliken ”verksamheter” här på SAGA-hemsidan.