Vi använder cookies på den här webbplatsen för att förbättra för dig som besökare. Läs mer här

Information om coronaviruset

Folkhälsomyndigheten har nu beslutat om skärpta allmänna råd för Stockholms län.
Här finns kommunens samlade information.

Till navigation Till innehåll (s)
Utförarportalen

9. Palliativ vård och rutiner vid dödsfall 

Senast uppdaterad 2019-09-03

Nytt 2019: //Exempeltext//

Inledning

Begreppet hälso- och sjukvård omfattar omhändertagande av avlidna.

Styrdokument

  • Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)
  • Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80)
  • Patientsäkerhetslag (2010:659).
  • Lag om kriterier för bestämmande av människans död (1987:269)
  • Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall (HSLF-FS 2015:15).
  • Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kriterier för bestämmande av människans död (SOSFS 2005:10 samt ändring enligt HSLF-FS 2016:52).
  • Lag (2005:130) om dödförklaring

Se även:

Vårdhandboken: 

www.vardhandboken.se

Konstaterande av dödsfall

Uppgiften att fastställa, att döden inträtt, får inte överlåtas till någon som inte är läkare. Dödförklaringen ska ske så snart det är praktiskt möjligt. Läkaren behöver dock inte omedelbart inställa sig utan kan t.ex. ta hänsyn till sina övriga arbetsuppgifter. Tidpunkten för dödens inträde får fastställas med ledning av uppgifter från vårdpersonalen, anhöriga, eller andra med kännedom om förhållandena (HSLF-FS 2015:15).

Vid förväntade dödsfall kan läkaren fastställa, att döden har inträtt, utan att själv se den döde. En förutsättning är då att läkaren kan basera fastställandet på en undersökning som har gjorts av en leg. sjuksköterska. Läkaren bör då alltid ge vårdpersonalen klara instruktioner om vilka åtgärder som ska vidtas och dokumentera detta i patientjournal (SOSFS 2005:10).

Indirekta kriterier

Fastställande av en människas död, med hjälp av indirekta kriterier, ska göras genom en klinisk undersökning. Kriterierna är kännetecken som visar på varaktigt hjärt- och andningsstillestånd som har lett till total hjärninfarkt.

Vid den kliniska undersökningen ska samtliga dessa indirekta kriterier vara uppfyllda:

  1. ingen palpabel puls,
  2. inga hörbara hjärtljud vid auskultation,
  3. ingen spontanandning, och
  4. ljusstela, oftast vida, pupiller.

För ytterligare information se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:10) om kriterier för bestämmande av människans död.

 

Väntat dödsfall i särskilt boende för äldre

Det är sjuksköterskans ansvar att kontakta läkare för bedömning om det är vård i livets slutskede.

Det är läkarens ansvar att genomföra brytpunktssamtal.

Brukaren, närstående och behandlande läkare, kan tillsammans komma överens om att brukaren inte ska överföras till slutenvården i terminalt skede (om inte särskilda skäl talar för det) utan ska stanna i boendet till livets slut. I dessa fall bör, förutom planering av omvårdnaden, en ”medicinsk vårdplanering” göras för bedömningar av medicinskt stöd/ordinationer i livets slutskede/palliativ vård.

Vårdplanering

Sjuksköterska sammankallar i samråd med läkare till ”medicinsk vårdplanering” samt leder denna.

Deltagare i denna vårdplanering kan, utifrån varje brukares individuella situation, vara brukaren själv om hans/hennes tillstånd medger detta, ansvarig läkare, sjuksköterska och kontaktperson. Sjukgymnast och arbetsterapeut ska erbjudas att delta. Utifrån brukarens vilja inbjudes närstående att delta.

Inför ”medicinsk vårdplanering” ska aktuell medicinsk anamnes och status finnas tillgängliga samt aktuell läkemedelslista/dosrecept. Vidare ska det finnas omvårdnadsanamnes och omvårdnadsstatus.

”Medicinsk vårdplanering” dokumenteras i den medicinska journalen, omvårdnadsjournalen samt i förekommande fall i arbetsterapeutens och sjukgymnastens journal. Dokumentationen ska finnas tillgängliga för den legitimerade personal som behöver den vid alla tider på dygnet.

Vid ”medicinsk vårdplanering” kan viktig information som hör till insatserna enligt Socialtjänstlagen (SoL) framkomma och ska då dokumenteras i den sociala dokumentationen. Sjuksköterska ansvarar för att planera och dokumentera omvårdnaden, informera personal samt förvissa sig om att informationen även når kvälls-, natt-, och helgpersonal.

Brukare/närstående ska ges stöd och erforderlig information.

Det är sjuksköterskans ansvar att kontakta läkare om i förväg planerade åtgärder/ordinationer inte är tillräckliga. Läkare ska även kontaktas om förändringar i hälsotillståndet sker som inte har kunnat förutses.

 

Nationell vårdplan för palliativ vård (NVP)

Nationell vårdplan för palliativ vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients palliativa vårdbehov. NVP syftar till att kvalitetssäkra vården från det att vården övergår från botande till lindrande/ stödjande vård, till att patienten bedöms vara döende, samt omhändertagande efter dödsfallet.

I Sollentuna kommuns äldreboenden ska NVP användas. De delar som är ett ”ska” krav är ”Utökat beslutsstöd för den döende människan – del 2D” och ”Kontinuerlig bedömning och vårdåtgärder för den döende människan”. Om verksamheten vill använda även resten av vårdplanen är det bra.

Dokumentet ”Kontinuerlig bedömning och vårdåtgärder för den döende människan” ska förvaras ”bedside” och all annan dokumentation upphör i och med att denna används. I denna dokumenterar samtlig personal som arbetar med patienten. Läkemedelsadministration ska dock dokumenteras även i elektronisk journal om sjuksköterska inte finns på plats dygnet runt.  Läkemedelsordination dokumenteras på ordinationshandlingen (pascal). Sjuksköterska ska tillsammans med teamet runt patienten göra en bedömning på plats minst var 4:e timme eller oftare om behov finns. Nattetid (mellan 22-07) är två besök hos patienten grundkravet.

En skriftlig lokal rutin ska finnas i verksamheten där det beskrivs hur dokumentation görs samt hur det går till vid start och avslut av NVP för en patient.

Läkare ansvarar för

  • att konstatera dödsfallet, utfärda dödsbevis och intyg om dödsorsak. Vid förväntat dödsfall kan läkaren avstå från den yttre undersökningen av den döda kroppen och basera dödförklaringen på uppgifter från tjänstgörande sjuksköterska. Läkaren ska då alltid dessförinnan ge klara instruktioner om vilka åtgärder som ska vidtas. Dokumenteras i respektive patientjournal. Läkaren ska i dessa fall även fylla i bilaga 9:7 ”Meddelande från ansvarig läkare till tjänstgörande sjuksköterska vid förväntat dödsfall i särskilt boende för äldre”. Om brukaren har pacemaker som ska avlägsnas ska detta framgå på beställningen av bårtransport.
  • Vid behov (när sjuksköterska önskar detta) även vid väntat dödsfall komma till boendet för att konstatera dödsfallet. 

 

Sjuksköterska ansvarar för

  • att, om ”Meddelande från ansvarig läkare till tjänstgörande sjuksköterska vid förväntat dödsfall i särskilt boende för äldre” (bilaga 9:7) enligt läkarens instruktioner utföra den yttre undersökningen av den döda kroppen, som läkaren baserar dödförklaringen på, och dokumentera detta på bilaga 9:7 ”Meddelande från ansvarig läkare till tjänstgörande sjuksköterska vid förväntat dödsfall i särskilt boende för äldre”. Bilagan ska sändas till patientansvarig läkare som utfärdar dödsbeviset. Kopia till den kommunala hälso- och sjukvårdsjournalen.
  • att (enligt tidigare överenskommelse med brukare/närstående) kontakta den avlidnes närstående om de inte är närvarande
  • att vid behov bistå den avlidnes närstående
  • att stödja vårdpersonalen i det praktiska omhändertagandet av den avlidne
  • //att kontakta transportfirman och utfärda beställning av bårtransport. Denna blankett är en förutsättning för att kroppen ska få förflyttas. Avvakta med transport till bårhuset om de närstående så önskar//
  • //att iordningställa dödsbädden samt ID-märkning enligt nedan.//
  • att i hälso- och sjukvårdsjournalen dokumentera händelseförlopp, datum och klockslag när döden inträtt
  • att om den avlidne har läkemedel i dospåsar avbryta leveransen via pascal.
  • att dödsfallet registreras i det svenska palliativregistret.

Tjänstgörande sjuksköterska har rätt att tillkalla läkare för att konstatera dödsfallet även om bilaga 9:7 ”Meddelande från ansvarig läkare till tjänstgörande sjuksköterska vid förväntat dödsfall i särskilt boende för äldre” fyllts i tidigare av ansvarig läkare.

 

Oväntat dödsfall i särskilt boende för äldre

Vårdpersonal kontaktar tjänstgörande sjuksköterska. Sjuksköterskan kontaktar ansvarig läkare.

Läkare ansvarar för

  • att konstatera dödsfallet, utfärda dödsbevis och intyg om dödsorsak
  • att avgöra om polis ska tillkallas
  • att närstående omedelbart informeras eller förvissa sig om att annan lämplig person gör det

Sjuksköterska ansvarar för

  • att bistå läkare
  • att vid behov bistå den avlidnes närstående
  • att stödja vårdpersonalen i det praktiska omhändertagandet av den avlidne
  • att i hälso- och sjukvårdsjournalen dokumentera händelseförlopp, datum och klockslag när döden inträtt
  • //att iordningställa dödsbädden samt ID-märkning enligt nedan.//
  • //beställa bårtransport//
  • att om den avlidne har läkemedel i dospåsar avbryta leveransen via pascal.
  • att dödsfallet registreras i det svenska palliativregistret.

Dödsbädden

// Avvakta med nedanstående åtgärder vid oväntat dödsfall tills läkaren har avgjort om polis ska tillkallas. Om polis tillkallas inväntas klartecken från dem.OBS! Vid rättsmedicinsk obduktion ska alla infarter, drän, sonder mm sitta kvar! 

  • Som vårdpersonal är det viktigt att lyssna till de närstående och respektera deras önskemål och seder, vilka kan variera mycket. Följ de närståendes önskemål.
  • Kontrollera att uppgifterna på den avlidnes ID-band , höger fot- o handled 
  • Ta av ringar, klocka och andra värdesaker 
  • Ta bort urinkateter, sond, witzelfistel, PEG och pvk om inte annat ordinerats av läkare
  • Sätt in eventuell tandprotes/protes och slut munnen, 
  • Byt till rena dubbla underlakan och lägg ett underlägg under kroppen 
  • Sätt på blöja och vik upp underlägget mellan benen 
  • Lägg kroppen rak på rygg och armarna utmed sidorna 
  • Kontrollera uppgifterna på ”Bårhusremiss” mot uppgifterna på ID-banden. //

 

Stöd för närstående

  • //Lämna ut landstingets folder" När någon avlidit"
  • Efterlevnadssamtal ska alltid erbjudas.// 

ID-märkning av avliden

//Den avlidne ska vara uppmärkt med ID-band (textat plastband) på höger handled och på höger fotled i enlighet med landstingets riktlinjer i handboken ”Omhändertagande av avlidna”. Uppgiften ska utföras av sjuksköterska eller läkare. Uppgifter som ska finnas på ID -bandet/ namnkortet är:

  • patientens personnummer, samtliga 10 siffror
  • patientens efternamn och tilltalsnamn
  • initialer på den som fyllt i ID-bandet
  • datum då uppgifter på ID-bandet fyllts i
  • om patienten har pacemaker.// 

Bårtransport av avlidna

Transport av avlidna utförs av Politivagn Stockholm AB utom i de fall där läkaren beslutar om att en obduktion ska utföras eller när en pacemaker ska tas bort, då utförs transporten av AISAB.

Inför beställning, tänk på följande:

  • vid beställning av transport, ange ”olämpliga tider” för utförandet av transporten t.ex. lunch, middag eller enligt anhörigas önskemål
  • uppge alltid om anhöriga väntar kvar i boendet inför transporten och om transporten skall prioriteras på grund av tidspassningar
  • den avlidne ”skall” vara uppmärkt enligt anvisning ovan
  • tag bort huvudkudden från den avlidne när anhöriga lämnat för att undvika en onormal kroppsställning när bårtransporten sker
  • låt luften vara kvar i eventuell luftmadrass inför transporten, detta underlättar själva lyftet av den avlidne från sängen till båren
  • Värdeföremål ”skall” alltid tagas av från den avlidne inför själva transporten även om anhöriga har andra önskemål. Skall föremålen följa den avlidne till begravning får anhöriga arrangera detta med den tilltänkta Begravningsbyrån vid bisättningen. Att skicka med tex. gosedjur eller föremål utan större värden möter inget hinder, notera i journalen vilka föremål som medföljer själva transporten till bårhuset
  • Transportpersonalen ser gärna att boendets personal medverkar vid själva hämtningen av den avlidne.

 

Beställningsrutiner Politivagn Stockholm AB och AISAB

//Vid bårtransport av avlidna som utförs av Politivagn Stockholm ABoch ASIAB ska bårhusremiss extern från SLL användas. se länk nedan.

Beställning av bårtransport görs direkt via politivagn eller AISAB(se kontaktuppgifter nedan). 

Beställaren uppger vid beställningen namn och personnummer på den avlidne, namn på verksamheten, adress, telefonnummer till enheten där den avlidne finns och beställarens namn. 

Transportörens personal stämmer också av med enheten om lämplig väg till den avlidnes rum, samt lämplig tidpunkt för hämtning. Detta för att hämtningen ska inverka så lite som möjligt på den ordinarie verksamheten.

Vid hämtning ska konstaterande läkare ha fyllt i bårhusremiss extern. Från patologen på Karolinska sjukhuset påpekar man vikten av att läkaren tydligt skriver sitt namn och ett telefonnummer där man kan nå läkaren om frågor uppkommer.

Vid hämtning ska ”Kvittens”, se länk nedan fyllas i av den sjuksköterska som beställt transporten och av den som utför transporten. Blanketten ska förvaras i hälso- och sjukvårdsjournalen.

Beställning och hämtning sker på dagtid mellan klockan 08.00-18.00 årets alla dagar. Vid behov ska även jourhämtning övrig tid kunna beställas. Beställningen ska kunna genomföras inom 5 timmar. //

Politivagn Stockholm AB tfnnr: 070-779 99 10 eller 08-659 99 16 fakturerar det särskilda boendet för bårtransporten. Kombikakod 00075 001 093 ska i dessa fall skrivas på bårhusremiss extern då kommunen ska betala bårhusförvaringen

AISAB tfnnr: 08-123 120 80 fakturerar region stockholm.Vid borttagandet av pacemaker eller andra explosiva material debiteras regionen av respektive bårhus/patologavdelning.

Länkar

NVP (nationell vårdplan för palliativ vård)

Sidan uppdaterades