Information om coronaviruset

Folkhälsomyndigheten har nu beslutat om skärpta allmänna råd för Stockholms län.
Här finns kommunens samlade information.

Till navigation Till innehåll (s)

12. Nutritionsbehandling 

Senast uppdaterad 2018-07-09.

Inledning

Nutritionsbehandlingen inom kommunal hälso- och sjukvård ska vara individuellt anpassad till patientens personliga förutsättningar och eventuella sjukdomar.  Följsamhet till Sollentunas kostpolicy, i de verksamheter en sådan finns, är en grund för nutritionsarbetet. Verksamhetschefen kommunfinansierad vård ansvarar för att alla medarbetare engageras, har rätt kompetens samt får ansvar och befogenheter för att kunna bedriva vård av god kvalitet inom nutrition. Inom området nutrition ansvarar den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, MAS, för kvalitet och säkerhet och har ett övergripande ansvar för att personalen känner till och följer lagstiftning, föreskrifter och riktlinjer. 

   

Styrdokument

  • Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)
  • Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80)
  • Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre; Delöverenskommelse, Samverkan för individuell nutritionsbehandling i särskilt boende för äldre. (KSL 2015)
  • Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel.

www.vardhandboken.se

Ansvarsförhållande

Verksamhetschef ansvarar för att:

  • riktlinje för nutritionsbehandling efterlevs
  • förutsättningar finns för att följa riktlinje för nutritionsbehandling
  • bemanna tjänster med adekvat utbildad personal
  • rådgöra med ansvarig sjuksköterska inför t ex semestertider om den kompetens som behövs hos vikarier för att säkerställa en god och säker vård
  • avvikelsehantering enligt riktlinje 1 "Avvikelsehantering" från medicinskt ansvarig sjuksköterska följs.

 Dietist ansvarar för att:

  • tillsammans med ansvarig läkare och sjuksköterska planera och organisera nutritionsbehandlingen.
  • Dokumentera ordinationer, åtgärder och vårdplaner I patientens kommunala hälso- och sjukvårdsjournal, eller i remissvar till sjuksköterska/läkare.
  • att följa riktlinjer från medicinskt ansvarig sjuksköterska

 Sjuksköterska ansvarar för att:

  • Utreda nutritionsstatus
  • Riskbedömning, åtgärder och uppföljning sker enligt lokal rutin. I SÄBO ska Senior Alert användas för riskbedömning, åtgärder och uppföljning. I övriga verksamheter ska MNA användas för riskbedömning av malnutrition.
  • Att inom sitt kompetensområde initiera, planera, utföra och följa upp insatser gällande nutrition.
  • I SÄBO ordinera näringsdrycker när behov föreligger.
  • I SÄBO remittera till dietist när behov föreligger (se beskrivning av detta under “kontakt med dietist”). I övriga verksamheter kontakta behandlande läkare för önskemål om remiss till dietist.
  • läkare och dietists ordinationer och anvisningar blir rätt utförda
  • tillsammans med ansvarig läkare och dietist planera/organisera den medicinska vården.
  • följa upp effekten av ordinerad nutritionsbehandling.
  • att följa riktlinjer från medicinskt ansvarig sjuksköterska och följa upp att de efterlevs i det dagliga arbetet
  • följa upp avvikelsergällande nutritionsbehandling
  • Meddela behandlande läkare när remiss till logoped anses behövas.

 Omsorgspersonal ansvarar för att:

  • fullfölja delegerade arbetsuppgifter
  • följa av sjuksköterska/dietist/läkareordinerade åtgärder
  • inom ramen för sin kompetens uppmärksamma förändringar i brukarens hälsotillstånd och informera ansvarig sjuksköterska om dessa
  • kontakta sjuksköterska om man bedömer att en patients nutritionsstatus behöver åtgärdas
  • kontakta sjuksköterska om problem uppstår vid nutritionsbehandling
  • rapportera avvikelser
  • att följa riktlinjer från medicinskt ansvarig sjuksköterska 

 

Utredning av nutritionsstatus 

En patients näringstillstånd ska utredas

  • Vid undernäring eller risk för undernäring
  • Vid ofrivillig viktminskning
  • Vid undervikt (body mass index (BMI) under 20 om vårdtagaren är under 70 år, eller under 22 över 70 år).
  • Vid bristande aptit
  • Vid långvarigt illamående
  • Vid större trauma ex. en fraktur
  • Vid mag-tarmrelaterade symtom, t.ex. gasbesvär, diarré och magsmärta
  • Vid funktionella svårigheter att äta, t.ex. på grund av motoriska handikapp, tugg och svältproblem eller synhandikapp
  • Vid trötthet eller nedsatt motivation, t.ex. på grund av oro och ångest eller depression
  • Vid tecken på ätstörning, ex anorexi, bulimi

Utredningens innehåll

  • Bedömning av bakomliggande sjukdomar
  • Bedöma ev. ökat energibehov, ett ökat energibehov kan till exempel bero på hög fysisk aktivitet, som vandrande vid demens, hög muskeltonus eller ökat andningsarbete (till exempel vid KOL).
  • Bedöma tugg- och sväljförmåga
  • Munstatus/munhälsobedömmning enligt ROAG
  • Bedöma funktionella svårigheter att äta ex. efter en stroke
  • Bedömning av måltidsmiljö ex. sittställning, äthjälpmedel
  • Genomföra en analys av matintag med mat och vätskeregistrering
  • Rekommenderade prover efter läkarkontakt 


Ordination av nutritionsbehandling

Nutritionsbehandling ordineras av läkare, sjuksköterska eller dietist. Nutritionsbehandling ska ordineras skriftligt I patientens journal och skrivas in I en vårdplan.

Inom kommunal vård har sjuksköterska det övergripande ansvaret för nutritionsbehandling. När sjuksköterskans kompetens inte längre räcker till ska hen ta hjälp av leg. Dietist eller leg. Läkare.

Mätning av kost- och vätskeintag

Ska alltid vara ordinerad av leg. Sjuksköterska, leg Läkare eller leg Dietist och ska dokumenteras I patientens journal.

Näringsberäknad kost, ex näringstät eller kalorisnål

Ordineras av sjuksköterska I första hand. När sjuksköterskans insatser inte ger resultat eller om patientens tillstånd bedöms vara av så pass alvarlig karaktär att sjusköterskans kompetens inte är tillräcklig ska dietist kontaktas. Ansvarig läkare ska alltid vara informerad om de åtgärder som vidtas av sjusköterska och dietist.

Näringsdryck

  • Ska alltid vara ordinerad av leg. personal.
  • I SÄBO ordinerar sjuksköterska näringsdryck, och boendet står för kostnaden.
  • I övriga verksamheter är det distriktssjuksköterska, dietist eller läkare som ordinerar och landstinget står för kostanden.

Specialkost, ex timbalkost, lättuggad kost, proteinfattig kost, laktosfri kost, glutenfri kost

Specialkost ska alltid ordineras av leg. Sjuksköterska, leg. Läkare eller leg. Dietist.

Sondmat

Ska alltid vara ordinerad av leg. Dietist.

Sjuksköterska ansvarar för att följa upp ordinationen och meddela dietist vid avvikelser till förväntad behandlingsplan. Ansvarig läkare ska alltid vara informerad om sondmatsordinationer.

Parenteral nutrition (intravenösa dropp)

Ordineras alltid av läkare, undantag för detta se nedan.

Då sjuksköterska innehar förskrivnigsrätt kan hen ordinera intravenös tillförsel utifrån sin profession, se Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel.

 

Enteral nutrition/sondmatning

Nasogastrisk sond

Matning genom nasogastrisk sond ska utföras av sjuksköterska (se riktlinje 2 ”Delegering”). Förutsättning är att enhetens sjuksköterskor innan utskrivning från slutenvården vid behov fått utbildning i skötseln av nasogastrisk sond. Kommunens sjuksköterska och slutenvårdens enhet ska planera och dokumentera åtgärder om sonden åker ut. Det ska klargöras om patienten ska åka till akutmottagning eller direkt till utskrivande vårdavdelning för att sätta ny sond.  

Witzelfistel, PEG eller Gastrostomiport Witzelfistel

PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi) eller Gastrostomiport, så kallad Knapp är andra sätt att sondmata. Delegering till omvårdnadspersonal kan förekomma i dessa fall och delegeringsbeslutet ska då innehålla uppgift om vilken typ av sond det gäller.

I fall där flera infartsvägar förekommer ska uppgiften inte delegeras. En förväxling av sonder och katetrar kan medföra mycket allvarliga komplikationer. 

 

Parenteral nutrition (intravenös tillförsel)

Nutritionsdropp för längre tids behandling (längre än 5 dagar), ex Cabiven.

  • CVK (central venkateter) – Nej
  • PVK (perifer venkateter) - Nej
  • SVP (Port-a-cath) – Ja, om sjuksköterka är på plats (kontakta alltid MAS innan inflytt)
  • PICCline – Ja, om sjuksöterska är på plats (kontakta alltid MAS innan inflytt) 

Vätske- och eletrolyttillskott för korttidsbehandling (kortare än 5 dagar) ex Ringer, Buffrad glucos

  • CVK (central venkateter) – nej
  • PVK (perifer venkateter) - ja
  • SVP (Port-a-cath) – Ja, om sjuksköterska är på plats (skötsel, spolning och underhåll av SVP får göras)
  • PICC-line – Ja, om sjuksköterska är på plats (skötsel, spolning och underhåll av PICC-line får göras)

 

Kontakt med dietist

SÄBO: Kommunen ansvarar för basal nutritionsbehandling. Kontakt med dietist sker via remiss från sjuksköterska (Bilaga 12.1 samt 12.2), kostnaden för dietist ingår i uppdraget att driva SÄBO.  Sjuksköterskan bedömer när särskild kompetens behövs och kontaktar dietist och/eller läkare om det är aktuellt med en nutritionsbedömning, utredning och åtgärder utanför det egna kompetensområdet. Vid komplicerade nutritionsproblem som hänger samman med sjukdom och kräver specifik bedömning och ordination, ansvarar landstinget för nutritionsinsatser. Detta sker via remiss från behandlande läkare. Mer information om det finns att hitta i “Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre; Delöverenskommelse, Samverkan för individuell nutritionsbehandling i särskilt boende för äldre. (KSL 2015) s. 33 kapitel 4.1.2 Landstingets åtagande”.

Dagverksamhet för äldre: Kontakt med ansvarig sjusköterska som tar vidare kontakt med ansvarig läkare i primärvården.

LSS: Hänvisa patienten till primärvårdens dietist, meddela sjuksköterskan.