Till navigation Till innehåll (s)

Språkutveckling

Barns språkutveckling en skapande process

Språklig medvetenhet 

Med språklig medvetenhet menas att barnet kan uppmärksamma språkliga komponenter, hur det låter och hur det är uppbyggt av ord och meningar. Språklig medvetenhet är en förutsättning för att kunna lära sig läsa och skriva.

Barns språkliga medvetenhet kan stimuleras genom t ex. att arbeta med rim och ramsor, klappa stavelse, olika språkövningar och språklekar, samtal och diskussion kring olika ord ...

Fonologisk medvetenhet

Den språkliga medvetenheten, och framför allt den fonologiska medvetenheten, är grunden både till förmågan att uttala orden korrekt och till förmågan att läsa. Under förskoleåren läggs denna värdefulla grund. Att stimulera den språkliga medvetenheten är en betydande uppdrag i förskolans undervisning

Att vara språkligt medveten innebär bl.a. att barnet själv:

  • kan upptäcka hur ord sägs och skrivs
  • kan reflektera över både det talade och skrivna språket
  • använda sitt ordförråd först i aktuella situationer, men med ökad språklig medvetenhet använda de orden även i andra situationer och i helt andra sammanhang.

Att uppmuntra barn att leka med och fundera på språket ger en positiv effekt på den språkliga medvetenheten.
Att kunna tänka abstrakt underlättar läs- och skrivförmågan.

Språkliga parametrar

För att belysa språkets komplexitet delas språket in i olika delar/parametrar.

  • Uttrycksdel (form): grammatik, språkljud (fonologi). Det innebär att kunna böja orden rätt, sätta dem i rätt ordning och att bygga meningar. Det innebär också att man måste kunna höra skillnad på olika uttal och att munmotoriken är utvecklad så att det går att uttala ljuden i orden rätt.
  • Innehållsdel (semantik): begrepp och ordförråd. Att kunna dela in begreppen i färg, form, antal och att kunna kategorisera orden. Ex. fordon, kläder, mat... etc. Ett ordförråd krävs för att kunna uttrycka sig och förstå vad andra säger.
  • Pragmatik (användning): språkliga regler, sociala regler. Detta är grunden för själva språket och omfattar en mängd regler för hur vi kommunicera

Kartläggning av språkutveckling

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där // Sören Kierkegaard

För att följa barns språkutvecklingsprocesser behöver vi kartlägga barns språkutveckling genom dokumentation och observation. Det kan även bli en vägledning och bekräftelse till att det pedagogiska arbetet ger stimulans och leder till utveckling.

Det finns olika observationsverktyg eller metoder som tex. Performansanalys, TRAS.
Performansanalys är mer inriktad mot att analysera flerspråkiga barns språkutveckling.
I verksamheten kan vi kombinera de olika metoderna eftersom det inte finns motsättning mellan olika observationsmaterialen. De kan komplettera varandra och alla kan behövas.

Performansanalys är en direkt kartläggning för barnet som har ett annat språk än svenska. Den är baserad på barnets egen produktion. Genom att analysera barnets funktionella språkbehärskning betonar denna metod helhet i barnets språkutveckling. Med detta får vi en helhetssyn på barnets båda språk och får syn på om barnet är "risktagare" eller "riskundvikare".

TRAS är ett observationsmaterial för att följa varje enskilt barns språkliga utveckling. Det bör sedan ligga till grund för förskolans planering av det språkutvecklande arbetet.