Information om att vara jourhem.

Generellt är jourhemmets roll att ”vara i föräldrars ställe”, dvs. att ta ansvar som om det vore sina egna barn.

Omvårdnad, omsorg och trygghet

Att finnas för barnet vid morgonrutiner, som väckning - se till att barnet får i sig frukost - hjälpa barnet komma i väg till skolan, finnas när barnet kommer hem från skolan – vara öppen och lyhörd för om något hänt i under dagen, erbjuda mellanmål – i den utsträckning som är möjlig äta gemensam middag med barnet, kolla upp läxor – eventuell vara behjälplig i arbetet med läxor, förbereda morgondagen – stödja barnet att komma i säng och skapa bra kvällsrutiner. Vara uppmärksam på barnets psykiska och fysiska hälsa särskilt kring barnets aptit, tandvård, syn och hörsel. För de små barnen är exempelvis barnets förmåga att leka viktigt att uppmärksamma och för tonåringar exempelvis nedstämdhet och självskadebeteende viktigt att ha i fokus.

Samarbeta med andra kring barnet

Det kan finnas många olika aktörer runt ett placerat barn som jourhem behöver samarbeta med. De olika aktörerna är socialtjänstens handläggare, biologiska föräldrar – eller barnets övriga nätverk. Förutom dem också förskola/skola, insatser genom socialtjänsten som exempelvis familjebehandlare – kontakter med Minimaria olika vårdkontakter som BUP, somatisk vård, tandvård, god man och så vidare.

Stödja barnet i skolarbetet

I början av jourhemsplaceringen är det viktigt att ta reda på var den placerades barnets skola ligger geografiskt, resvägen till skolan och eventuellt åka med kommunalt första gångerna tills barnet hittar. Också att ta reda på vem som informerar skolan och berättar att barnet är placerat. Det är särskilt viktigt att tänka på när barnet är placerat enligt SoL, (placering med samtycke från vårdnadshavaren). Är det jourhemmet som ska göra det, kom ihåg att lämna er adress och telefonnummer till mentorn/läraren, tänk också på att få tillgång till skolschemat. Vidare och i samråd med barnets handläggare medverka vid utvecklingssamtal i skolan, vara behjälplig med läxor och annat som rör den placerades skolgång.

Kontakt med vårdgivare/myndigheter

Under jourhemsplaceringen är det vanligt att barnet ska träffa olika vårdgivare. Det vanligaste är att jourhemmet ansvarar för att följa barnet till dessa besök om inte annan överenskommelse skett. Det kan vara olika läkarbesök, ibland också boka in dessa, följa med barnen till tandläkaren, samtal på BUP, förhör hos polisen, logoped etc. Ibland närvarar jourhemmet under dessa besök men inte alltid utan endast kör barnet till inbokade besök.

Fritidssysselsättning

Under jourhemsplaceringen behöver jourhemmet se till att den placerade får en meningsfull fritid. Det innebär att jourhemmet regelbundet har aktiviteter/utflykter med de placerade. När det skollov hitta på aktiviteter som jourhemmet och de placerade gör tillsammans eller som barnet kan göra på egen hand med en kamrat. Dessa aktiviteter behöver inte innebära kostnader. Syftet är att främst att visa barnet möjligheter och alternativ till en meningsfull fritid. Under placeringen kan det också innebära att jourhemmet behöver vara aktiv och utforska eventuella fritidsaktiviteter för den placerade. Uppmuntra och stödja den placerade att komma igång med någon aktivitet. Detta gäller oftare lite äldre barn/ungdomar och särskilt viktigt för ensamkommande barn.

Möten med socialtjänsten i jourhemmet

Möten där socialtjänsten/handläggaren deltar på sker oftast i jourhemmet. Vid ny placering hålls ett placerings möte då jourhemmet får all information som behövs för att ta hand om barnet samt ett preliminärt uppdrag. Ett uppstartsmöte hålls helst inom en vecka då mer information lämnas samt uppdraget till jourhemmet förtydligas ytterligare, ofta lämnas ett skriftligt uppdrag till jourhemmet från Socialtjänsten. En planering för samarbetet mellan jourhem, socialtjänst och jourhemskonsulent görs också vid detta möte samt att uppföljningsmöten inbokas.

Utöver dessa möten brukar handläggaren själv vilja komma till jourhemmet för att exempelvis träffa barnet och ha ett enskilt utredningssamtal med barnet eller ungdomen. 

Ta emot biologiska föräldrar i jourhemmet

Innan en jourhemsplacering sker händer det att biologiska föräldrar vill komma och besöka jourhemmet. Dessa besök sker vanligen tillsammans med handläggaren och oftast är jourhemskonsuleten också med.

Umgänge 

Jourhemmet ska medverka till att barnet har umgänge med biologiska föräldrar eller andra i nätverket. För ensamkommande flykting barn som saknar familj och släkt kan kamrater bli viktiga att ha umgänge med. För jourhemmet innebär det att ibland ta emot biologiska föräldrar i jourhemmet. På sådana umgängen behöver socialtjänsten och ibland jourhemskonsuleten delta om inte annat överenskommit. När det gäller småbarn som ska ha täta umgängen exempelvis minst en ggr/v med biologiska föräldrar kan umgänget om det finns förutsättningar ske i jourhemmet. Jourhemmet behöver som regel alltid skjutsa barn till och från umgängen. Äldre barn kan om det fungerar åka kommunalt till umgängen.

När barn flyttar till familjehem

När ett barn ska flytta till familjehem måste en inskolning till familjehemmet ske. För yngre barn innebär det att tillsammans med jourhemskonsulenten föreslå ett inskolningsschema som pågår cirka två veckor. Jourhemmet har en aktiv roll i detta. Det innebär att ta emot familjehemmet i jourhemmet och även vara med hemma i familjehemmet i samband med barnets inflyttning. För äldre barn sker också alltid en inskolning där jourhemmet deltar aktivt men inskolningsschema sker från individ till individ.  Familjehemmet bör alltid först komma till jourhemmet och hälsa på innan barnet besöker familjehemmet. På dessa möten ska handläggare och jourhemskonsulent delta om inget annat bestäms. Jourhemmet är också med och besöker familjehemmet och kör barnet till familjehemmet i samband med flytten. (Se särskilt inskolningsschema).

Övrigt

Jourhemskonsulenten kallar till uppstarmöten där handläggare, den placerade, jourhem och konsulent deltar. De yngre barnen deltar utifrån vad som är lämpligt och möjligt. Jourhemskonsulenten sammankallar till uppföljningsmöten, dessa sker var fjärde till var sjätte vecka. Vid längre placeringar görs särskilda överenskommelser om när uppföljningsmöten ska bokas. Jourhemskonsulenten har ett tätt och regelbundet samarbete med jourhemmet och i dennes uppdrag ingår att ge stöd, vägledning och arbetsledning samt tillsynsansvar för jourhemmet. Jourhemmet har extern handledning en gång per månad.