Under våren 2024 fakturerar Sollentuna kommun den andra och slutgiltiga ersättningen för gatukostnader inom området Södersätra och Kastellgården. Samtliga fastighetsägare betalar en andel av kommunens kostnader för utbyggnad av vägar och allmän plats i området.
År 2018 debiterades fastighetsägare i Södersätra en första del av gatukostnadsersättningen. Debiteringen avsåg andel i anläggningar inom området Södersätra. Här ingick vägar och anläggningar för dagvattenhantering inom området. Debiteringen 2018 var den första av två debiteringstillfällen för fastighetsägarna i Södersätra.
Nu är samtliga allmänna anläggningar som definierats som gemensamma för Väsjöområdet färdiga att användas. Dessa gemensamma anläggningar är Frestavägen, Blågröna stråket samt Kaj-och brygganläggningen runt sjön. Även om det kvarstår en del arbete med anläggningarna är det tid för kommunen att debitera gatukostnadsersättning, d.v.s. fastighetsägares andel av kostnaden för dessa.
Fakturor skickas ut till fastighetsägare och bostadsrättsföreningar under våren 2024 och har en betaltid på 12 månader.
Frågor och svar
Frågor och svar om gatukostnadsdebiteringen
Har du ytterligare frågor går det bra att maila till: gatukostnader.vasjon@sollentuna.se
Kommunens rätt till att ta ut ersättning för gatukostnader följer av plan- och bygglagen. Grunden för rätten att ta ut ersättning är att gator och andra allmänna platser är till nytta för fastighetsägarna.
Det är lagfaren ägare till fastigheten vid faktureringstillfället som får fakturan. Om en fastighet ägs av flera, får endast en av ägarna fakturan men samtliga ägare är tillsammans betalningsansvariga.
Den slutliga gatukostnadsavgiften för Södersätra och Kastellgården har beräknats i och med det andra debiteringstillfället. Avstämning av kommunens nedlagda kostnader för samtliga ingående anläggningar i gatukostnadsersättningen har tagits med i beräkningen.
Debiteringstillfället i februari 2024 är det andra av totalt två och avser de anläggningar som definierats som gemensamma för Väsjöområdet. Dessa anläggningar är Frestavägen, Blågröna stråket samt kaj- och brygganläggningen runt sjön. Anledningen till att dessa anläggningar räknas som gemensamma är att samtliga delområden i Väsjöområdet bedöms ha nytta av dessa. Samtliga fastighetsägare inom dessa delområden ska därför vara med och betala en andel av anläggningarna efter vad som bedömts vara skäligt och rättvist.
Den kostnad som fastighetsägaren ska betala grundar sig på antalet byggrätter. Även den nytta som fastighetsägaren bedöms ha av de allmänna anläggningarna tas med i beräkningen. Varje fastighet tilldelas ett andelstal som bestämmer den summa fastighetsägaren ska betala.
Exempel:
En fastighet i gatukostnadsutredningen bedöms ha byggrätt för två villatomter. Den ena villatomten har klassats som en bebyggd tomt för småhusbebyggelse och den andra som obebyggd tomt för småhusbebyggelse. En bebyggd tomt har ett lägre andelstal jämfört med en obebyggd tomt, se ovan under fråga 2. Detta eftersom en bebyggd tomt anses ha mindre nytta av de nya anläggningarna samt att det kan antas att äldre anläggningar redan belastat ägarna till de bebyggda tomterna.
Detta innebär att fastigheten tilldelas ett andelstal på 1+1,5 = 2,5. Fastighetsägaren ska därmed betala 68 761 kr.
Enligt ett avgörande från regeringsrätten 1991-02-22 anses nyttan av nya anläggningar (gator m.m.) vara mindre för befintliga bebyggda fastigheter än för tillkommande fastigheter. Detta då det dessutom kan antas att kostnader för äldre anläggningar belastat ägarna av de bebyggda fastigheterna. Därför är det rimligt att nytillkommande fastigheter bär en större del av kostnaderna.
Fastigheter som 2009 hade ett taxerat byggnadsvärde över 50 000 kr betraktas som bebyggd tomt om de får byggrätt för småhus i detaljplanen. Övriga fastigheter betraktas som obebyggd tomt.
För flera detaljplaner i Väsjön upprättas en gatukostnadsutredning. Andra detaljplaner omfattas inte av gatukostnadsutredningar. Kostnaderna för gemensamma och områdesanknutna anläggningar inom dessa områden kommer att regleras via avtal.
Gatukostnadsutredningen för Södersätra och Kastellgården reglerar hur andelstalen ska beräknas och vilka anläggningar som är områdesanknutna och gemensamma. De områdesknutna anläggningarna är allmän platsmark inom varje detaljplan. De gemensamma anläggningarna (som hela Väsjöområdet har nytta av) är i detta fall Frestavägen, Blågröna stråket samt kaj- och brygganläggningen runt sjön. Gatukostnaden hanteras på liknande sätt inom alla delområden i Väsjön. För de större byggherrarna regleras gatukostnaderna genom exploateringsavtal.
Nej, inget ska dubbelfaktureras. Ingående poster för VA avser hantering av dagvatten från väganläggning och allmän platsmark och ingår inte i VA-avgiften. Kostnader för VA och övrig ledningsdragning faktureras via anläggningsavgift.
Fastighetsägare kan få gatukostnadslån efter särskild bedömning av kommunen. Det innebär att gatukostnadsersättningen betalas genom amortering av lånet. Om gatukostnadsersättningen kan anses särskilt betungande för fastighetsägaren kan kommunen medge anstånd med betalning till dess fastigheten överlåtes, avstyckas eller bygglov beviljas.
Vid lån eller anstånd ska fastighetsägaren lämna över en säkerhet till kommunen. Ansökan om lån eller anstånd görs genom blankett som skickas till kommunen. Kontakta Sollentuna kommun vid intresse av att ansöka om lån eller anstånd.
Minsta godkända storlek på en tomt är 600 kvm eller 700 kvm (beroende på vad detaljplanen säger) därmed räknas befintligt bebyggda fastigheter mindre än 1200 kvm eller 1400 kvm som ej möjliga till avstyckning.
Exempel 2
Andelstal 1,5 - Obebyggd tomt (tomt utan hus - taxeringsår 2009) En fastighet får andelstal 1,5 om det är en obebyggd tomt, exempelvis en tidigare fastighet som styckats av och bildat en ny fastighet.
En befintlig bebyggd fastighet större än 1400 kvm har möjlighet att styckas av till exempelvis två fastigheter och då gäller andelstal 1 för "befintlig" + andelstal 1,5 för "möjlig avstyckad tomt".
Exempel 3b
1 + 1,5 + 1,5 - Bebyggd tomt + möjlig avstyckad tomt Om en fastighet är så pass stor att det finns möjlighet att stycka tomten i fler delar än vad som redovisas i exempel 3a så gäller andelstal 1 "befintlig" + andelstal 1,5 för "möjlig avstyckad tomt" för varje möjlig avstyckning.
