Cookies på den här webbplatsen används för att förbättra för dig som besökare och att optimera av webbplatsen. Läs mer om cookies

Kvinna på promenad vid Edsviken för att illustrera begreppet urban grönstruktur.

Urban grönstruktur

Dela på sociala medier
Tipsa
Kontakt

Kontaktcenter

Välkommen att höra av dig till kontaktcenter. Vi hjälper dig!

Telefon: 08-579 210 00

Måndag - fredag, 08.00 - 17.00

Torsdagar tar vi emot besök fram till 18.30

kontaktcenter@sollentuna.se

Paola Ponzio

miljö- och vattenplanerare

08-579 226 55

Stadsbyggnadsnämnden

Sollentunas grönområden har höga värden och många olika funktioner. Grönstrukturens direkta värden för Sollentunaborna kan vara som mötesplats, rekreation, möjlighet till odling och naturupplevelser.

Grönområden har även indirekta värden som gynnar oss till exempel, luftrening, vattenrening och klimatreglering. En sammanhängande grönstruktur är viktig för den biologiska mångfalden och ger möjlighet för olika artgrupper att hitta boplatser, föda och att kunna förflytta sig inom kommunen. 

Arbetet med att ta fram riktlinjer för grönstrukturen i Sollentuna pågår parallellt med arbetet att ta fram en ny översiktsplan för kommunen. Flera olika underlagsmaterial, kartläggningar och analyser har tagits fram för att belysa olika aspekter av grönstrukturen. Genom bättre kunskap om den bebyggelsenära grönstrukturens värden, funktioner och samband ska materialet tjäna som underlag vid framtida planering, utbyggnad, utveckling och skötsel.

Publicerad: 18 september 2018

Under sommarmånaderna maj-augusti 2014 genomförde kommunen en webbdialog "Bästa platsen" där kommuninvånare och besökare kunde välja sin/sina bästa platser i kommunen. Cirka 800 sollentunabor tog chansen att peka ut sina favoritplatser i kommunen. Även intervjuer med enskilda och med grupper samt expertbedömningar av de olika grönområdena har genomförts. Dialogen och expertbedömningarna har resulterat i en så kallad sociotopkarta, en kartläggning över vilka sociala värden våra rekreationsytor, grönområden och parker har.

Kartläggningen visar att stränderna längs Edsviken och Norrviken är kommunens mest uppskattade platser, hos ungdomar kommer även kommunens idrottsplatser högt upp på listan. Annat som lyftes fram var kulturmiljön, fornminnen och tillgången till skogsområden. Sollentunas yta består till 59 procent av grönområden och naturreservat och rapporten visar tydligt att grönområden är viktiga byggstenar för trivseln i kommunen. Kartläggningen visar även att de flesta kommuninvånarna har nära till grönområden, men att det behövs mer parkmiljö i området Tureberg. Läs gärna rapporten här nedanför.

För att få mer kunskap om kommunens natur i de bebyggda delarna och för att kunna göra vidare analyser om biologisk mångfald och ekosystemtjänster så var Sollentuna pilotkommun i ett projekt om framtagandet av en länstäckande biotopdatabas. Projektet är ett samarbete mellan Sollentuna kommun, länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms universitet, Metria med flera. Målet har varit att utveckla en metod för att producera en biotopdatabas för Stockholms län, det vill säga en kartläggning av naturtyper. Enkelt sagt så beskriver biotopdatabasen vad det är som växer var i kommunen. Man vill även att kommunerna i länet ska få en enhetlig metod för biotopkartering eftersom naturen och djuren inte känner av kommungränserna. Nyheten är att man i så stor utsträckning som möjligt använt satellitbilder som bas och mindre resurskrävande flygbildstolkning.

Vilka nyttigheter ger våra grönområden och parker oss i Sollentuna? De renar vattnet och luften, ger oss skugga, bullerdämpar, producerar mat i våra odlingar och mycket mera. 

Kartläggningen av ekosystemtjänster i Sollentuna rymmer:

  • Småskalig matproduktion
  • Rening av vatten
  • Flödesreglering
  • Luftrening
  • Klimatreglering
  • Bullerdämpning

Kartorna visar situationen idag, vilka brister som finns och vilka områden som har potential att förstärka olika ekosystemtjänster. Läs rapporten nedan.

Hur kan olika arter sprida sig mellan grönområden i stadsmiljön och till omgivande landskap? Tre artnätverk har studerats närmare för att ge en bild av den biologiska mångfalden i kommunen. Avgörande för att kunna upprätthålla ekologiska processer i landskapet är att grönområden inte blir alltför isolerade från varandra och att det finns tillräckligt mycket av goda livsmiljöer.

  • För vildbinätverket hänger hela den urbana grönstrukturen ihop i kommunens största sammanhängande område öster om E4:an. Den urbana grönstrukturen framträder som en viktig och central del av kommunens vildbinätverk. Rumsliga lägen för åtgärder som förstärker vildbinätverket har tagits fram. Viktigt är att minska E4:ans barriäreffekter och att i vissa strategiskt valda ytor övergå från intensiv gräsmarksskötsel till en skötsel som gynnar blomrikedom.
  • I analysen för skogsnätverket analyserades skogar av olika storlek. Analysen visar att det finns ytterst få större skogar i den urbana grönstrukturen men många riktigt små skogar som är sammankopplade i ett nätverk. Stråket längs Edsviken till Rösjökilen framträder som särskilt betydelsefullt.
  • Trollsländenätverket visar grunda våtmarker, vegetationsrika stränder som inte blivit igenväxta samt stråk med fuktbiotoper, naturliga- och semi-naturliga gräsmarker som förbinder dessa våtmarker. Det har sin tyngdpunkt i naturreservaten och det är få småvatten i den urbana grönstrukturen.

I samarbete med SEOM (Sollentuna Energi & Miljö AB) som ansvarar för dagvattenfrågor har kommunen tagit fram kartmaterial som visar vad som skulle kunna hända vid ett större skyfall. Uppdraget syftade till att utreda konsekvenser av extrema regn över Sollentuna kommun, genom att analysera huvudsakliga flödesvägar och maximala översvämningsdjup på markytan vid extrema regn (motsvarande regn med 100 års återkomsttid i ett framtida klimat) när dagvattenledningarnas kapacitet överskrids.

Kommunen har stora områden med hårdgjorda ytor, det ställer krav på att andra ytor avsätts för infiltration och hantering av regnvatten. Analysen används i planarbetet för att minska risken för skador orsakade av översvämning. Sedan tidigare finns en analys från myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som visar vad som händer vid höga flöden i Norrviken och Edsån.