Cookies på den här webbplatsen används för att förbättra för dig som besökare och att optimera av webbplatsen. Läs mer om cookies

Föreslagna stationer linbana Sollentuna

Föreslagna stationer linbana

Utredningsarbetet för kollektivtrafik till Väsjön och Edsberg fortsätter

Dela på sociala medier
Tipsa
Kontakt

Kontaktcenter

Välkommen att höra av dig till kontaktcenter. Vi hjälper dig!

Telefon: 08-579 210 00

Måndag - fredag, 08.00 - 17.00

Torsdagar tar vi emot besök fram till 18.30

kontaktcenter@sollentuna.se

Lisa Brattström

projektledare stadsbyggnad och infrastruktur

08-579 210 94

Arbetet för att på bästa sätt kollektivtrafikförsörja det växande Väsjön och Edsberg fortsätter. Den 9 oktober 2017 gav kommunstyrelsen ett nytt uppdrag till kommunledningskontoret i frågan. Uppdraget beräknas vara färdigt i december 2018.

I juni 2017 godkände stadsbyggnadsnämnden ett fördjupat utredningsuppdrag kring förutsättningar för en linbana mellan Häggvik och Väsjön via Edsberg. (Läs mer nedan). Samtidgt fattade stadsbyggnadsnämnde beslut om att föreslå kommunstyrelen att fatta ett nytt beslut.

Den 9 oktober 2017 fattade kommunstyrelsen beslut om att ge kommunledningskontoret följande uppdrag:

  1. Kommunledningskontoret får i uppdrag att se över framtida lösningar för att Edsberg och Väsjön på ett tillgängligt och robust sätt ska försörjas med kapacitetsstark kollektivtrafik.
  2. Kommunledningskontoret får i uppdrag att se över parkeringsmöjligheterna i Väsjöområdet.
  3. Uppdraget ska delredovisas före årsskiftet 2017 och slutredovisas före halvårsskiftet 2018.
  4. I uppdragets ska även ingå att en konsekvensanalys görs där det framgår vilka ekonomiska konsekvenser, samt vilka andra konsekvenser så som ökad belastning på vägnätet, som ett beslut om att inte bygga en linbana för med sig.

 

Det fördjupade utredningsuppdraget (2015-2017)

I december 2015 fick Sollentunas kommunledningskontor ett fördjupat utredningsuppdrag för att beskriva förutsättningar för linbana som kollektivtrafik mellan Häggvik och Väsjön.

Slutredovisningen godkändes i stadsbyggnadsnämnde den 13 juni 2017 och innehåller:

  • Beskrivning av linbana som trafikslag
  • Linbanans föreslagna sträckning
  • Effekter av linbana
  • Slutsatser samt rekommendationer för fortsatt arbete.

I två bilagor beskrivs även:

  • Kostnadsuppskattning för investering samt drift och underhåll
  • Trafikanalys med samhällsekonomisk kalkyl

Alla underlag finns att ladda ned längst ned på den här sidan.

Arbetet som framför allt genomförts under 2016 och avslutats under början av 2017 har sammanställts i kunskapsunderlaget Linbana som kollektivtrafik. Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting har deltagit i arbetsgrupper och medverkat till innehållet.

Utöver att godkänna utredningen fattade stadsbyggnadsnämnden även beslut om att föreslå att kommunstyrelsen fattar beslut om forsatt arbetet med linbanan som en möjlig framtida kollektivtrafiklösning, samt se över vilka övriga komplement eller alternativ som finns för att Edsberg och Väsjön på ett tillgängligt och robust sätt ska försörjas med kollektivtrafik i framtiden.

Visionsbild station Edsberg vid korsningen Danderydsvägen-Malla Silverstolpes väg. Ill: DinellJohansson

 

Bakgrund och sammanfattning

Bebyggelseutvecklingen i Sollentuna innebär ökat resbehov och ökade krav på kapacitet i trafiksystemet. I närområdet till Häggviks station planeras cirka 2800 nya bostäder och i Väsjön drygt 4000 bostäder. Även vid Edsbergs station finns potential för exploatering.

Linbana som trafikslag

Linbanor har länge använts som transportmedel, initialt för godstransporter.  Generellt är linbanor ett väl beprövat och säkert färdsätt, även under tuffa väderförhållanden. En linbanas kapacitet påverkas av gondolernas hastighet och storlek, tidsintervallen mellan gondolerna samt antal stationer.

Linbana Häggvik-Edsberg-Väsjön

Utifrån platsens förutsättningar anses ett system med enkabligt kopplingsbart grepp passa Sollentunas behov, (så kallad Mono-cable Detacheble Gondolas, MDG). Systemet har god kapacitet, hög hastighet och kort väntetider eftersom de har ett kontinuerligt flöde av gondoler. Det tillåter stor flexibelitet när det gäller linjedragning då riktningsförändring är möjligt vid stationerna samt att kostnaderna är förhållandevis låga. Föreslagen sträckning mellan Häggvik och Södersätra är cirka 3 kilometer lång med 4 stationer för på och avstigning. Sträckan har utvecklats med målet att minimera risker och konflikter med befintliga byggnader och infrastruktur men samtidigt ge god tillgänglighet. En gondol kommer in med 20 sekunders mellanrum till stationera och avgår med samma tidsintervall. Investeringskostnaden är cirka 450 miljoner kronor. Drift- och underhållskostnaden uppskattas till cirka 30 miljoner om året.

Effekter av linbana

Utredning har gjorts kring restidseffekter och samhällsekonomi för linbana mellan Häggvik och Väsjön där linbanelösning har jämförts med en lösning med enbart busstrafik. Prognosåret har varit 2030 och simuleringar har genomförts i Trafikförvaltningens officiella prognosmodellsystem VISUM samt SAMS.

Linbana ger kortare restider och det är främst dess höga turtäthet som är orsaken till det. Med linbana sker överföring från buss med nästan 100 %. Med en linbana förväntas antalet kollektivtrafikresenärer till Häggviks pendeltågsstation öka med 50 %.

Samhällsekonomiska beräkningar görs traditionellt för att ta fram den så kallade nettonuvärdeskvoten (NNK) som mått på investeringens nyttor. Ju högre positivt värde en åtgärd har desto större avkastning ger den per satsad krona. De kalkyler som gjorts visar att linbanan under vissa förutsättningar kan vara en samhällsekonomisk positiv lösning jämfört med buss.

En studie som genomförts tillsammans med trafikförvaltningen har även visat att tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning är högre i jämförelse med buss.

Linbanan är ett energieffektivt kollektivtrafiksystem som drivs med el vilket gör att den inte släpper ut västhusgaser eller partiklar i luften. Systemet är även i jämförelse med andra kollektivtrafiksystem relativt tyst.

Studier visar att linbanan har en positiv effekt på markvärdet. I likhet med spårbunden kollektivtrafik ökar värdet på marken i anslutning till stationslägen.  

Trots att linbanan är ett mycket säkert färdmedel objektivt sett, kan det upplevas som otryggt av en del passagerare. Det beror dels på att systemet är förarlöst och innefattar transport i små, slutna enheter och dels på höjden. Övervakningskameror och kommunikationsutrustning tillsammans med bemannade stationer och höga turtätheten bör understödja känslan av trygghet. 

Sammantaget bedöms linbana bidra positivt till flertalet av de mål som finns för kommunen och Väsjön.

Slutsatser

Linbanan är en innovativ och energieffektiv lösning för kollektivtrafik i urbana miljöer. Linbana som kollektivtrafik bidrar till hållbart resande och därmed flera av kommunens uppsatta mål. Utifrån förutsättningarna lämpar sig ett enkabligt linbanesystem med kopplingsbart grepp bäst med avseende på kapacitet, kostnad och markanspråk m.m.

Linbana har i likhet med alla kollektivtrafikslag sina begränsningar, till exempel flexibilitet i sträckning, längre hållplatsavstånd och platskrävande hållplaster i jämfört med buss.

Den samhällsekonomiska kalkylen ger olika resultat beroende på antaganden. Positivt resultat påvisas om linbanan tilldelas en spårfaktor som innebär att dess attraktivitet likställs med tunnelbana, pendeltåg och spårväg. Spårfaktorn brukar användas för spårbunden trafik i Trafikförvaltningens modeller. Den samhällsekonomiska nyttan kan förändras utifrån justeringar i ingångsvärden utifrån linbanans restidsvinster, investerings- och driftskostnader samt andra nyttor likt besöksresenärer, fler invånare, linbanans attraktionskraft som trafikslag m.m.  

Rekommendationer för fortsatt arbete

Utformning av affärsmodell bör ske i samarbete med trafikförvaltningen. Finansiering bedöms delvis kunna ske genom försäljning av byggrätter till följd av ökade markvärden. Tänkbara finansiärer är Sollentuna kommun, stat, landstinget och privata aktörer. Den preliminära tidplanen innefattar byggstart 2021/2022. Tidplanen är snäv och förutsätter en aktiv planeringsprocess där planläggning, projektering och affärsmodell utreds parallellt.

Kravställning för de tekniska lösningarna behöver klargöras inför eventuell upphandling. Då linbana är ett nytt trafikslag i Sverige behöver en del trafikmodellrelaterade frågor belysas ytterligare. Såväl investeringskostnader som driftskostander behöver uppdateras när kunskapen om linbanans utformning ökar och till linbanans kompletterande busslinjenät studerats ytterligare av trafikförvaltningen.

Förvaltningens synpunkter

Vi står inför stora utmaningar. Ett klimatneutralt transportsystem kommer att kräva en omställning av personbilsflottan, men det är inte tillräckligt. Vi måste ändra vårt beteende och kollektivtrafiken måste ta en större andel av resandet. Skillnaderna i restid mellan bil och kollektivtrafik måste minska för att få till en förändring.

I de centrala delarna av regionen kommer den planerade utbyggnaden av tunnelbana och spårväg att vara en lösning. I Sollentuna är kapaciteten på pendeltåget grundläggande, men utöver det är vi hänvisade till busstrafik. Så ser situationen ut i stora delar av regionen. Samtidigt ökar biltrafiken oavbrutet och personbilsförsäljningen slår rekord – liksom i Stockholm, Solna och Sundbyberg kommer gatunätet inte att svälja trafiken, utan framkomligheten kommer att minska. Det är därför ofta problematiskt att åstadkomma hög framkomlighet och en attraktiv busstrafik. Nya lösningar är nödvändiga för att nå kommunens och regionens mål.

Linbana är ett beprövat transportmedel sedan lång tid. Utvecklingen i urbana linbanesystem går nu fort internationellt. Linbanor har begränsningar, men kan i vissa situationer vara en optimal lösning. Den är förhållandevis enkel att anlägga, energisnål, tyst, går kontinuerligt, konkurrerar inte om marken, störs inte av trängsel och har en överlägsen driftsäkerhet.

Stråket Häggvik – Edsberg – Väsjö torg – Södersätra har förutsättningarna som gör linbanan till en mycket attraktiv lösning för kollektivtrafiken, som också kan vara samhällsekonomiskt motiverad. Anläggningskostnaden är lägre än för spårtrafik och utbyggnadstiden betydligt kortare. Det betyder att beslut om linbana kan komma sent i planeringsprocessen och att det ändå är möjligt att anlägga den tidigt i utbyggnaden. När den väl är anlagd har den också sin fulla kapacitet från dag ett, till skillnad från busstrafiken, som med dagens incitamentsupphandling inte kommer att vara fullt utbyggd förrän de sista etapperna av ett projekt genomförts. Det skapar möjlighet att planera, i detta fall Väsjön, utifrån att boende kan välja ett miljövänligt resmönster från början. Det minskar bilinnehavet och parkeringsbehovet och därmed också boendekostnaden.

Linbanan har samma strukturerande effekt som spårtrafiken: det syns var den går, det är trovärdigt att den kommer att bestå. På samma sätt som spårväg och tunnelbana skapar den därmed en värdeökning på marken som bidrar till finansieringen.

Hög tillgänglighet och trygghet är viktiga faktorer at ta hänsyn till i planeringen, och det finns goda lösningar. Det är enkelt att ta sig in i gondolen även för en person med funktionsnedsättning och det finns personal som hjälper av och på. Är en vagn full när man ska in med barnvagn kommer nästa om 20 sekunder, inte upp till 15 minuter; och känner man inte för att dela kupé med en annan resande är väntetiden inte heller då längre än 20 sekunder.

Sollentuna har målet att bli den första kommunen som inte tär på jordens resurser. Då måste vi våga pröva nytt, eller åtminstone, våga använda gammal väl beprövad teknik i nya sammanhang. Vår förhoppning är att det underlag vi nu tagit fram ska väcka intresse hos stat och region så att vi kan hitta vägar att tillsammans gå vidare mot en gemensam affärsmodell som kan göra detta pilotprojekt möjligt. Tillsammans med Göteborgs stad, som planerar en linbana av en annan typ, får vi goda möjligheter att utvärdera linbanans potential som ett komplement till den traditionella kollektivtrafiken.

Stadsbyggnadsavdelningen på kommunledningskontoret har genomfört uppdraget och föreslår att utredningen inklusive bilagor är svar på angivet uppdrag.

Stationerna

Föreslagen sträckning och stationer med 600 m radie.

Häggvik: Pendeltågsstationen i Häggvik skulle bli en viktig bytespunkt i kollektivtrafiksystemet. Omstigning mellan tåg och linbana ska kunna ske smidigt så en direkt koppling behöver finnas mellan tågstationens och linbanestationens perronger. Ett förslag är att linbanestationen placeras ovanför tågperrongen och nås med hiss och rulltrappor.

Tunberget: Tunbergets station behövs framförallt för att få till en sträckning som anpassar sig till stads och landskapsbilden. Stationen kan på sikt innebära möjligheter för en utveckling av stationens närområde.

Edsberg: En stor omstigningspunkt. I stationens närhet finns förutom bostäder och verksamheter även Rudbecks gymnasium med ca 2 000 elever samt kulturcentrat Edsvik med Edsbergs slott, konsthall och Sollentuna sim- och sporthall. Denna station blir även en viktig bytespunkt mellan linbana och busstrafik på Danderydsvägen.

Väsjön: Sollentuna kommun har påbörjat produktionen av Väsjön, ett nytt område som tillhör stadsdelen Edsberg i östra delen av Sollentuna. Visionen för Väsjön är en småskalig, variationsrik och naturnära stadsmiljö med det aktiva livet i centrum. I området kommer det att byggas bostäder för kring 10 000 invånare i form av villor, stadsradhus och flerbostadshus. Kommunen ansvarar både för försäljning av egen mark och utbyggnad av nya gator, parker, kajer och sjörestaurering i hela området. Den totala utbyggnaden kommer att ske successivt till år 2040. Första säljstart för bostäder sker hösten 2016.

Södersätra: Med en femte station skulle linbanans upptagningsområde utökas markant och totalt sett skulle merparten av de tillkommande bostäderna även inom delområdena Södersätra och Norrsätra i Väsjön hamnar inom 500 meter från en station.

 

Se filmer från Väsjön med linbana:

https://cdn.sightline.se/e4aa6201222e6b8b/pub/Movie1.mp4    (25 sek)

https://cdn.sightline.se/e4aa6201222e6b8b/pub/Movie2.mp4    (29 sek)

https://cdn.sightline.se/e4aa6201222e6b8b/pub/Movie3.mp4    (45 sek)