Till navigation Till innehåll (s)

Frågor och svar från digitalt möte om trygghet  

Nedan finner du de frågor som ställdes i chatten under trygghetsmötet 28 februari samt svar från polisen, politiken och tjänstepersoner i kommunen.

Frågor till Polisen

  • Fråga: Det framfördes önskemål om högre polisiär närvaro i Edsberg, Tureberg och Rotebro under de tider på dygnet då problematiken är som störst. Man vill att poliserna kliver ur polisbilen och går runt i områdena och in på skolgårdar.

    Svar : Polisen har flera olika arbetssätt och de som arbetar ute väljer metod efter situation. Poliserna skall självklart gå ut ur bilen och fotpatrullera vilket man också gör, men det finns tillfällen då detta inte är möjligt.
  • Fråga: Det finns ett behov för ungdomar att på ett enkelt och snabbt sätt kunna lämna tips och uppgifter anonymt till Polisen. 114 14 har för länga väntetider för att man ska lägga tid på att lämna uppgifter till Polisen eller anmäla ett brott. Vad gör Polisen för att korta ner väntetiden på 114 114?

    Svar : Polisen har en tipstelefon som är tillgängligt för alla dygnet runt och det är 114 14. Där kan man lämna tips eller upplysningar anonymt. Det finns även möjlighet att anmäla tips anonymt till polisen via webben, https://polisen.se/kontakt/tipsa-polisen/ . Polisen försöker arbeta för att väntetiden för de som ringer till 114 14 ska bli så kort som möjligt men ibland kan det vara många som ringer samtidigt och då kan det bli att man får vänta en stund i telefonkö.

  • Fråga: Malmö som har stora problem med grov kriminalitet och skjutningar har drivit ett kraftfullt och lyckat projekt som heter "Sluta skjuta” där man även involverat de kriminella i samtalet. Har polisen i Sollentuna något sådant projekt på gång?

    Svar: Projektet genomförs i samverkan med Brottsförebyggande rådet. Polismyndigheten har lyft projektet och ser över möjligheter att arbeta med den här metoden nationellt. Vi följer det arbetet lokalt för att se om det är metod, som på sikt, kan användas i lokalpolisområde Sollentuna.

  • Fråga: Hur tänker ni kring barns säkerhet med tanke på den 9-åring som blev rånad på väg hem från Helenelundsskolan?

    Svar: Personrån mot barn och unga är något som Lokalpolisområde Sollentuna har prioriterat att utreda. Utredningarna involverar inte bara unga brottsoffer utan även unga gärningspersoner. Det är viktigt att dessa brott anmäls, inte bara utifrån utredningsperspektivet utan det är en väg in för brottsoffret att få rätt stöd och hjälp.

Frågor kring kommunens arbete för ökad trygghet

  • Fråga: Räcker avsatta resurser till vad som faktiskt behövs personellt inom alla dessa trygghetsfrågor?

    Svar: Målet - inga utsatta områden 2030- togs av kommunen inför 2021. Vi ser nu över alla delar av kommunen för att se om det finns delar som behöver ökat stöd. Överlag har kommunen de resurser som behövs för att nå våra trygghetsmål. Arbetet är i ständig utveckling.

  • Fråga: Hur ser lägesbilden ut för Rotebro? Där har det skett en etablering av kriminalitet kring stationsområdet.

    Svar: Genom den gemensamma lägesbilden som omfattar alla kommundelar har polis, kommun och det kommunala bostadsbolaget en god kännedom om de händelser som sker i kommunen.
    Rotebro hade under hösten ett antal händelser under några veckor. Då prioriterades polisens, kommunens och kollektivtrafikens resurser till Rotebro.

    Den gemensamma kommunövergripande lägesbilden ligger alltid till grund för styrningen i våra trygghetsskapande insatser. I det långsiktiga trygghetsarbetet fördjupar vi oss i månads- och tertialanalyser där återkommande problematik för samtliga kommundelar synliggörs och följs upp.

  • Fråga: Är Rotebro ett område som är prioriterat för kommunens fritidsfältare?

    Svar: Fritidsfältarna arbetar precis som övriga resurser inom kommunen utifrån den lägesbild som tas fram varje vecka utifrån inträffade händelser. Om lägesbilden visar på en problematik i till exempel Rotebro så kommer inte bara fritidsfältare utan även övriga kommunala resurser att styras till aktuell kommundel.

  • Fråga: Hur ställer sig kommunen till att skapa en mötesplats för äldre och unga? En plats där äldre och unga kan mötas på ett naturligt sätt utifrån ett gemensamt fritidsintresse.

    Svar : Kommunen samverkar med föreningslivet och andra lokala verksamheter och initiativ som till exempel olika typer av frivilligorganisationer. Inom ramen för dessa verksamheter erbjuds mötesplatser mellan äldre och unga utifrån den enskildes intresse.

  • Fråga: Det verkar vara fokus på socioekonomiska faktorer när det gäller orsaker till varför vissa områden är utsatta. Tittar ni på andra faktorer och i så fall vilka?

    Svar: I arbetet med att vända utvecklingen i de utsatta områdena är de socioekonomiska faktorer såsom till exempel förvärvsfrekvens, utbildningsnivå, befolkningstäthet, medianinkomst och antal barn några av de variabler vi har med. Valet av socioekonomiska faktorerna grundar sig på evidensbaserad forskning.

    Utöver detta sker orsaksanalyser av den faktiska problematik som sker i, eller kan relateras till respektive område. I orsaksanalyser tittar vi på vilka faktorer som leder till att ett brott begås eller varför ett problem uppstår. Syftet är att förstå varför problemet uppstår och att sätta in rätt åtgärder mot orsakerna.

  • Fråga : Hur sker samverkan med näringsidkare?

    Svar: I Edsberg sker en näringsidkarsamverkan mellan kommunen, Sollentunahem och polisen. Det sker genom möten med näringsidkarna där man diskuterar hur man tillsammans kan arbeta för att skapa bra förutsättningar för näringslivet. Kommunens trygghetssamordnare har även en löpande dialog med näringsidkare i områden där lägesbilden påverkar deras verksamhet.

    I Tureberg kommer denna samverkan med näringsidkare ske via en form som kallas Business improved district (BID). Där sker samverkan mellan kommunen, allmännyttan och privata hyresvärdar för att skapa goda förutsättningar, inte bara för de näringsidkare som redan finns, utan även för att få ytterligare näringsidkare att vilja etablera sig i området.

  • Fråga: Har kultur och fritidskontoret planer på att samarbeta med föreningslivet så att ungdomar som inte själva har råd att vara med i föreningslivet kan få tillgång till det genom att kommunen till exempel betalar avgiften?

    Svar: Kommunen stödjer inte enskilda individer med medlemsavgift, däremot ger kommunen ett omfattande stöd till föreningslivet (bidrag och subventionerade hyror) som gör att föreningarna kan hålla nere medlemsavgiften.

  • Fråga : Polisen lyfte i ett program på SVT fram det arbete som Möjligheternas plats gör för unga vuxna som är kriminellt belastade ska kunna komma in i utbildning eller arbete. Hur kan samarbetet för den målgruppen öka?

    Svar: När det gäller Möjligheternas plats så har kommunen ett upphandlat avtal med detta bolag som avser ”coachning” av personer mellan 16-64 år som av någon anledning befinner sig utanför arbetslivet eller saknar utbildning.

    Möjligheternas plats har som uppdrag att coacha in dessa personer in i sysselsättning. Detta sker via kommunens arbetsmarknadsenhet där Möjligheternas plats ingår som ett valbart coachföretag.

    Vidare så har samarbetet utökats genom att kommunens studievägledare inom vuxenutbildningen finns på plats hos Möjligheternas plats på vissa tider för att informera ungdomar om utbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen. Denna insats har gett effekt då flertalet ungdomar från västra Tureberg har påbörjat studier under 2020. Insatsen kommer att fortsätta under 2021.

  • Fråga: Hur kommuniceras trygghetsarbetet och medborgarlöftena till invånarna i Sollentuna - info o kunskap ger trygghet?

    Svar: Vi berättar om vad kommunen, polisen och andra verksamheter/organisationer gör för att öka tryggheten i Sollentuna (ink medborgarlöftena) och hur du som invånare kan bidra i det arbetet. Detta sprids via nyheter, kommunens webbsida, sociala medier och ibland via annonsering i lokalpress.

    Vi anordnar även möten ibland för att sprida information, ibland för dialog och ibland både och. Mötena anordnas till exempel för invånare, föreningar och vårdnadshavare. Vi informerar även medarbetare internt. Våra medarbetare har kontakter med många invånare, näringsidkare och föreningar och på så vis är en kanal för att nå dem.

Frågor om fritidsgårdar

  • Fråga: Det är bra att det ska öppnas en ny fritidsgård i Tureberg men varför planerar kommunen att lägga ner fritidsgården i Edsberg och Kärrdal?

    Svar: Kommunen har inga planer på att lägga ner fritidsgården i Edsberg. Under pandemin kommer fritidsgårdens verksamhet bedrivas på annat sätt än i den lokal som man tidigare haft inne i Edsbergs idrottshall. På kultur och fritidskontoret pågår ett arbete med att skapa en mer ändamålsenlig lokal för verksamheten i Edsberg.
    Kommunen kommer gå från att ha sex fritidsgårdar till tre. Verksamheter kommer finnas i Edsberg, Tureberg och Rotebro. Detta kommer ge fritidsgårdarna bättre resurser och bidra till en bättre kvalité i verksamheterna.

  • Fråga: Skulle man inte kunna ha en mobil fritidsgård, en buss där ungdomar kan erbjudas aktiviteter eller fika som kan finnas där behovet finns för tillfället?

    Svar: Kommunen har redan idag mobil verksamhet i form av mobila fritidsledare och mobila fältassistenter från socialkontoret. Nämndordförande för kultur- och fritidskontoret, Thomas Nyman, tyckte att en mobil fritidsgård lät som en intressant idé. Han kommer att ta med idén tillbaka till nämnden.

Frågor om bevakning

  • Fråga : Hur arbetar kommunen med bevakningsfrågan. Väktare har inte samma befogenheter som en ordningsvakt. Flera deltagare efterfrågade fler ordningsvakter.

    Svar : För att kommunen ska kunna ha ordningsvakter på en plats så krävs det särskilt tillstånd. Idag finns det ett sådant för centrala Tureberg vilket innefattar Aniaraplatsen till busstorget och gångtunnlarna under järnvägsspåret. Dessa tillstånd ansöker kommunen om årligen och de utfärdas av polismyndigheten. Kommunen har nu även ansökt om att få ha ordningsvakter i och runt Malmparken samt i Edsbergs centrum.

    En väktare har inte samma befogenheter som en ordningsvakt men utgör ett viktigt komplement i trygghetsarbetet i de kommundelar som inte har en problembild som motsvarar den som krävs för att få ett tillstånd för ordningsvakter.

  • Fråga: Hur arbetar kommunen med övervakningskameror på otrygga platser?

    Svar: Kommunen samverkar med Polisen inom ramen för Polismyndighetens nationella kameraövervakningsprojekt. Det projektet syftar till att Polisen skall ha övervakningskameror i utsatta områden. Kommunens del i detta arbete är att tillhandahålla fastigheter att sätta kamerorna på samt den IT-infrastruktur som krävs. De platser som är aktuella för kameror i detta projekt är Edsberg och Tureberg. Redan idag har Polisen övervakningskameror på Malmvägen och busstorget i Tureberg och tanken är att dessa kameror då blir permanenta.